Skrämmande tanke, jag läste aldrig serietidningar som barn. Visst jag kunde väl ögna igenom dem och kolla på bilderna. Men min lektyr var av lite annan karaktär – när jag var typ fyra år så lade jag gladeligen rabarber på farsans gamla avlagda Teknikens Värld. Bilderna var intressantare och mer verkliga än Disneys version av verkligheten.

När jag gick på lekis så var det tidningen Trailer med allt vad det innebar av häftiga motivlackeringar och allmänt dravel om splitväxellådor och förebyggande underhåll. Udda för en 6-åring, javisst men….

För att någon gång i lagom brådmogen tjata till min min egna prenumeration av Teknikens värld – det fanns ju chansen att vinna Leif Mellbergs Volvo cab! Och samtidigt så hade ju farsan Vi Bilägare som kom som på ett brev på posten. Kanske var det en sån medlemsförmån som medlem i OK, eller så var det nog en hårt subventionerad prenumeration vill jag tro.

Teknikens Värld hängde med fram till den ekonomiska krisens tidiga 1990-tal. Ja, jo krisen var tu-delad, dels en i samhället i övrig men framför allt min personliga. Som så pass gammal att jag gick i gymnasiet då fick jag minsann stå för fiolerna på egen hand…. Det fanns ju betydligt större behov av bensin än tidningar… Hemmavid fortsatte Vi Bilägare att tugga på. Om Teknikens värld haft ambitionen att övertrumfa allt och alla, störst, bäst, snabbast och extrem men Ferrari, Bentley hastighetsrekord och Opel/Lotus Omega på omslagen. Så var Vi bilägare långt mer helylle och hemtam. Här samsades provkörningar av någon sniken Opel med ett sammanställande test om bästa Videokameran för hemmabruk. Eller Microvågsugnar, Borrmaskin eller någon schematisk skiss på hur man bygger ut uteplatsen eller rent av slår ut en vägg.

Först på senare år så har jag förstått hur viktig den där mixen av tekniknära ämnen varit för min allmänbildning idag. Ska man hårdra så kan jag nog tacka för mina första yrkesår i Expertbutik gick så över förväntan. Det fanns liksom en bredd av sånt man snappat upp som kom väl till pass. Vare sig det handlade om hur köpare av parabolantenner borde fästa fast eländet på kåken. Eller rimliga tips om vad man skulle tänka på när Videokameran skulle bytas ut. Valet av Bilstereo, förklaringen till RDS-systemets funktion, osv. Listan skulle kunna göras otroligt lång.

En annan starkt lysande stjärna som vid den här tidpunkten var nära knuten till nämnda OK-publikation var Herbert Müdsam. Även om gemene man säkert kan ha svårt att sätta ansiktet på mannen med det tyskklingande namnet. Så är hans röntgenbilder i sig ett signum. När jag idag alltjämt skruvar med många av de där objekten som nämnde virtuos dissekerade, så slås jag av hur korrekta avbildningarna är! Jag vet att jag sjungit Herberts lov tidigare här i spalterna. Men det är helt fantastiskt vilket öga den mannen har för detaljer.

För den om verkligen vill se bredden av allt som Vi Bilägare skrivit om så rekommenderar jag varmt att titta på omslagen som finns i min tidningssamling. Guldåren om jag får säga är i slutet av 1980-talet, säg 1986-1990. Här kämpar sig redaktionen runt på spännande resor, ofta i karavan. Allt från Istanbul, Moskva och Ökensafari till Bruksorter i gnällbältet. Gud va stolt jag var när Pershyttan utanför Nora var med på omslaget på nummer 22-1988!

Så sensmoralen är väl, att man i viss mån blir som man läser…

Övriga inlägg kopplat till exempelvis Vi Bilägare hittar du via dess länk här under