Ford Taunus – den bortglömda föregångaren

Det ska sägas, även om jag nu med viss insikt får skämmas. Ford Taunus är lika spännande som ett glas vatten i min värld. För mig evigt synonyma med jordgloben i dess front. Frekvent förekommande och dugliga vagnar men lika begeistrande som ja vadå!?

Idag lärde jag mig något nytt. Ford Taunus var banbrytande. Snudd på revolutionerande och omdanande för hela privatbilismen! Ja jag vågar faktiskt sticka ut hakan och säga bilhobbyn av idag!

i första numret av ’nya’ Vi Bilägare 1964 så meddelas att Fordverken i Köln nu kommer, som första europeiska bilfabrikant, släppa en gör-det-själv handledning för privatpersoner. Till saken hör att i USA så har DIY kommit starkt de senaste åren. Tyska Ford  hakar nu på och har nu släpptes anvisning riktad till privatbilisten på tyska såväl som engelska för Taunus-modellen.

Så nästa gång du råkar på på en lätt bedagad och en smula intetsägande Taunus från mitten av 1960-talet, skänk vagnen en tanke om hur den möjliggjort mycket av dagens bilhobby!

På tal om M’s Vagnmärken

Ack så lika, men än så väsensskilda – Gröna firma edition möter Internationellt vagnmärke.

Vän av ordning må klia sig i huvudet, det är inte ofta man råkar på ett väldigt bekant men väldigt udda/ovanliga vagnmärke – ”Gröna firman edition”. Dess historik har inte gått att belägga närmare. Hur som haver, det passade väldigt bra på Mungan jag hade. När förvaltarbyte var ett faktum så behöll jag givetvis nämnda märke. Till Mercedesen Bhzzzz så är det givet det internationella märket som bör vara – vägslukaren har ju ambitioner.

 

Eriks lampaffär – återuppstånden

 Eftersom frågan kommit – i Berlin DDR uppförde man ett nytt landmärke under 1970-talets, Palast der Republik, ett kulturcentrum men teatrar, restauranger, utställningslokaler och en självklar vallort för gemene Östtysk för att se nationens förträfflighet. Skrytbygget, med stora glasfasader och bronserade metallinläggningar mot vit betong revs under 00-talet och har idag ersatts av Humboldt Forum, ett nybygge i gammal slottsstil. Ungefär samtida med detta valde Örebro att uppföra ett nytt kulturkvarter där Bibliteksbyggnaden vid Svartån i  rostfritt och glas bryter av stort mot omkringliggande bebyggelse. Själv ser jag likheterna med Palast der Republik som slående. Namnet Eriks Lampaffär kom sig av omskrivningen för byggnaden i Berlin och syftar dels på ledaren Erich Honecker och just det faktum att det man såg genom fönstren var de stora lamparmaturerna kvällstid.

Blocket, ständigt en källa till… frustration

Idag testade jag att lägga ut den stackars Mercan på blocket. Gensvaret var… låt säga… förvånande. Visst massa svar. Det ena användarsignaturen mer fantasifull än den andra. Dessvärre verkar blocket mest bestå av bilhandlare och allmänna klippare. Jag anar att det finns en stor risk för att den stackare som råkar lägga ut ett objekt där prisbilden är låg kommer få 40-50 meddelanden från människor som gillar enstavig kommunikation och allmänt ohövlig ton. Hur svårt ska det vara att kommunicera med hela meningar för folk?

jag får inse, jag fick ett snarlikt bud från en bilköparsajt och då slipper man getterna… synd för det är nog döden för att handla privat.

brasklappar att utdela – här vad som nådde tidningen klassiker idag.

Senaste tidens trevliga och rätmätiga fokus på Mercedes A-klass, nu som nytillkommen i tidningen klassikers scoop, har fått mig att börja fundera. Hur är det egentligen med Chrysler Pt Cruiser? Visst jag inser att dess klocka ännu inte har slagit ”25 år”. Men jag upplever att det är en bil som möjligen har ett teoretisk potential som tillkommande entusiastvagn. Jag skriver teoretisk eftersom den vagnen verkar vara en vattendelare bland alla som har ett intresse för bilar, där merparten verkar ha en stark uppfattning om dess (o)-värde som samlarvagn.

Jag tog mig friheten att inventera mitt tidningsarkiv i jakten på om redax medlemmar i sina tidigare värv möjligen haft någon dokumenterad interaktion med nämnda vagn. Skallgången i arkivet gav en lite spretig bild, visserligen gav redaktör L en smula hopp i sitt test i TV #18:2000, där Cruisern troligen skulle leva längre än nyhetens behag. Men övriga förekomster är en smula artigt ingetsägandes. Funderingen är givet, finns potentialen för Pt Cruiser att kvala in som kommande entusiastbil? Eller är den för evigt att betrakta som en historisk parentes likt Plastcyklar och Bebopjazz där produkten på pappret säkert var bättre än verkliga världen? Även om det finns en handfull tillskyndare som för evigt må hålla sitt hjärtebarn som den ultimata (av)arten.

Jag passar på att bolla frågan vidare, kanske som ett ämne för panelen att stöta och blöta i kommande podsammantränden. Men passar gärna på att medsända en liten brasklapp likt djävulens advokat. Pt Cruiser är ju en vagn som svårligen gått gemene man förbi. Prisbilen idag är ju i spottstyver-klass och garanterat bottennoterat och utbudet av varianter och specialutgåvor övertrumfas väl endast av de som erbjuds av en annan vagn, som har sin trogna skara tillskyndare, 2 CV.

Om att nätverka på nätverket… InFram-dagen 8 oktober 2021

Jag har ägnat förmiddagen åt att följa InFram-dagen via länk till Borlänge. InFram är ett samarbetsprojekt som håller ihop 4 delar som verkar för transportfrågor kopplat till Bergslagen. Mitt intresse för frågan och även deltagandet idag kom sig av mitt tidigare inlägg om Bergslagsdiagonalen.

Scoopet för dagens sittning hade ett större fokus på transporter och logistikkedjor än persontransporter. Även om dessa två sidor av samma mynt har flera beröringspunkter och stundom står i viss motpol till varandra. För ska industrin få till snabba och prioriterade flöden så kanske det inte finns kapacitet för persontransporter på samma sätt. Det var även en fråga som väcktes av några frågeställare. Jag tror ordalydelsen var att ur storstadsperspektivet så är arbetspendlingens smidighet överordnad godsflödet.

Det som annars hänger kvar som en viktigt insikt är annars vad Åsa Tysklind – kanslichef på Nationella godstransportrådet, lyfte som en tankeväckare. Vi konsumenter har idag en tendens att beställa tio par skor på nätet och sedan returnera nio… hur hållbart är det? Gemene man kanske skulle behöva få en upplysning om miljökonsekvensen av sitt beteende? Min egen analys vore kanske att alla dessa fria frakter skulle vara fria men att konsumenten skulle behöva betala för fraktens klimatavtryck? Kanske en obligatorisk en Co2-avgift?!

En annan insikt som jag behöver försöka kanalisera i mina föreningar är att exempelvis M Sverige och OK behöver bli bättre på att ha representation i dessa forum. Om inte vi väcker frågorna så kommer det inte vara någon annan som håller vår vana högt. Opinion och de allmänt gröna vindar som råder just nu gör att det lätt blir lite ”blame shame” på biltrafiken. Här behövs att någon kan ta debatten.

Om något möjligen förvånat mig så var det den totala avsaknaden av samtal om laddstolpar. Har samhället redan flyttat fokus till el-vägar för tung trafik?! Behållning av dagen i stort var ett nyväckt intresse hos mig för trafikverkets roll för infrastrukturens  kommande evolution.

 

Med blicken långt fram och ideliga blickar i backspegeln

Livet är ganska mycket som att köra bil på motorväg, eller ännu hellre Autobahn. Ja blicken fäst långt fram bara för att se vad som kan tänkas träffa fläkten och med ängsliga blickar i backspegeln för att se om det är någon man måste hålla undan för.

I mitt fall har det blivit mycket blickar i backspegeln sista året. Det faller sig naturligt att stirra där, i backspeglen, för att inte bli påkörd om man står still längs vägkanten. Det har i dagarna gått ett år sedan jag fick bita i gräset och erkänna för mig själv att jag ställts inför den den väggen. Räddningen för mig och mitt sinne blev en massa fokus på tidningar, samlande och katalogiserande. Det var väldigt bra att kunna lägga mycket krut på att kunna sortera och ordna och framför allt bocka av att allt är komplett.

Idag har jag kommit förbi väggen och återgått till min tjänst som supporttekniker med IT-fokus inom landstinget. Samtidigt som ja nu mer lyft blicken och börjat lägga fokus där på framtiden har jag kommit på att jag idag har större intressen än att leka ”brandman” och släcka akuta bränder i it-kontext. Inte på tu tal om att jag inte gillar problemlösning, dock vill jag kunna ha lite större möjlighet att förebygga att problemen ens uppkommer och helst inte varje dag.

I samma veva så har jag kommit på mig själv med att gilla att engagera mig i större projekt och problem. Nu senast kanske du såg mitt inlägg om kära riksväg 50 ”Bergslagsdiagonalen”. Spin off’en på det inlägget är nu att jag i veckan kommer få vara med på ett möte om det lite mer övergripande projektet InFram, vilket ska bli mycket intressant.

Veckan som kommer så är det fokus på Riksförbundet M Sverige, vars vägombudsbil kommer att snurra i Örebro den 13 oktober. Här hoppas jag kunna få lite insikter om vad vi ha att ta tag i Örebro-området och förhoppningsvis träffa en och annan medlem.

Så så sakteliga så börjar väl motorvägsfärden ta fart och blicken få fäste i framtiden! Så väl mött – Mot nya mål!