Det är något bekant med det här…?!

Jag får tillstå att jag kände mig smickrad och hedrad när c.red för tidningen klassiker bad mig presentera mitt liv i bilar. På uppslaget visat ett axplock som läsarna av bloggen mött tidigare.

Om du är ny här- titta i kategorin Kronologi  här ovan där finns alla bilar jag ägt. Lite mer detaljerad presentation av vissa objekt finns under sidan Sommarplågan. Välkommen!

Med tempmätaren i topp

Hemfärden med nyförvärvet präglades av mätarskalan till vänster om hastighetsmätaren ständigt på rött. Jag är mer än övertygad. Topplockspackningen lär vara gången. Exakt hur illa det är återstår att se. Men innan dess ska en hel del annat av praktisk natur få sin beskärda del uppmärksamhet.

Feeling – en drift att värna eller bromsa?

Dag får tillstå att jag må ha inspirerats av att min bror gjorde slag i saken. En fransk liten halvmodern skåpvagn var något som han tyckte skulle vara praktisk och rolig. Senast jag agerade på feeling var när lilla Jimmy hamnade i vår ägo. Ett inte helt solklart köp i och med att Jimmy såldes på rot då den stått ett par år. Men känslan av att det borde gå att lösa, övertrumfade allt former av tveksamhet och tvivel.

Mer sentida förvärv har möjligen präglats av ’vånda’ var och ett på sitt sätt. Rikke-Tikke-Tavi i form av att köpa något så gammalt och framförallt oskådat. Ludovico En Audi för priset var för högt och vagnen inte helt den jag ville ha. Helmuth Kohl för att den var så kosmetiskt rostig.  Ärlige Roffe på grund av logistiken att förflytta något så dött till en så hög kostnad per meter. Ja gräver man djupare kan listorna säkert göras oändliga.

Idag drabbades jag än en gång av Feeling. Objektet i fråga, en Citroën C3. Just i den där retroformen som var så populär några år in på 00’talet. Beskrivningen inte helt oäven, skicket svårbedömt då topplockspackningen är misstänkt som bristfällig. Tid för analys, ja två minuter räcker väl om magkänslan är rätt? Prisbilden ja helt klart acceptabel.

Nu återstår mest att få avhämta härligheten i eftermiddag. Logistiken med att få alla detaljer på samma plats gjorde att jag fick avvakta lite i upphämtningen.

Arkiv-Sverige levererar

När jag för någon tid sedan återföll i arkivskåderi så emanerade det hela i en fundering kring en skribent. Ja någon som fått chansen att göra lite sommarpraktik på husorganet Teknikens Värld sommaren 1988.

I min text om tankarna om vem skribenten är så fanns många frågor. Dessvärre var svaren desto färre. Men här kom det bästa med ett land som Sverige. I artikeln fanns en bild, på den fanns en bil med tillhörande registreringsnummer. Vad enklare än att begära ut en samtida registerhandling? Sagt och gjort. Kvarnarna fick som alltid snurra i den takt en myndighets kvarnar roterar. Och se, i dagarna ramlade ett utdrag på vem som ägde nämnda vagn där och då.

I nämnda utdrag fanns även ett personnummer och 45 minuter i telefonkö senare så gav skatteverket besked. Ja alltjämt mantalsskriven i riket. adress enligt följande. Så var saken biff. Att nämnde person dessutom hade den goda egenheten att ha ett telefonnummer med tillhörande möjlighet att smsa så var kontakt upprättad.

Exakt vad som avhandlades oss emellan låter jag vara just en sak mellan skribenten och mig. Men klart är att jag är trygg i att ha fått svar på vad som blev av eller möjligen inte blev av. Tack!

Även ett stort tack för att Sverige alltjämt har en offentlighetsprincip som gör det sökbart i sånt som varit!

När Motormännen sålde bok på avbetalning

Redan 2017 berörde jag att jag funnit ett eget exemplar av boken Allt om Bilen som i princip är jämngammal med mig. Ja någon gång i maj 1976 börjar Motormännen marknadsföra detta praktverk om att vara bilägare. Undertecknad skulle dock avvakta till fram mot slutet av augusti samma år innan jag gjorde debut.

I dagarna kom boken återigen på tapeten då tidningen Klassikers nya projektbil Grönadan städades ur. Det man fann, presenterades i en Youtube film och herr Legelius berör just ett litet fodral med Mönsterdjupsmätare och Däcktrycksmätare. Etuiet är märkt just med texten Allt om bilen. Givetvis har även jag ett sådant, arvegods från farsan och ständigt liggandes i Passaten i väntan på att stilla nästa nyfikna fundering på om mönsterdjupet uppfyller lagens råmärken.

I någon form av ambition att bringa klarhet i bokens uppkomst och hur dessa däckverktyg slutligen kom att spridas så blev lite arkivdyk påbjudet. Då utgivningsåret var 1976 så föll det sig naturligt att börja att frossa i tidningen Motor från Motormännen. Ganska tidigt fann jag rätt på dels en presentation över ett helt uppslag om histiorien bakom bokverket. Ett par sidor senare fanns beställningstalong med tillhörande ekonomisk fakta. Boken var tänligen dyr hela 129,60 kronor, vilket om räknat med dagens konsumentprisindex motsvarar 760 kronor! Jag är lite emot dessa sätt att jämföra, mer rimligt vore att titta på vad det motsvarar i arbetstid för en snittinkomst. Då landar vi i häradet av en dagslön! För den intresserade så erbjöds härligheten på avbetalning på 7 månader!

När medielandskapet ändras

Att undertecknad är frukten av den era som ibland kallas DDR-Sverige det är bara att tillstå. När jag växte upp under 1980-talet fanns två tv-kanaler. en stark debatt om att förbjuda paraboler och Kabel-tv. Radion hade 3 fasta kanaler även om Program 4 den lite mer lokalorienterade såg sitt ljus runt 1987. Tablån just för P4 var dock inte lika fulltecknad som för övriga kanaler så sändningsuppehåll förelåg titt som tätt under dagen.

Konstigt nog, i detta sparsmakade eterutrymme fanns ett trafikprogram på TV och ett i radion. Att Trafikmagasinet mutat in sin plats i medvetandet hos flera generationer ja det ser jag som fastlagt. Programmet fanns i tablån från 1978 och fram till 2003. Råkar du möjligen vilja återuppleva lite av det som avhandlades så rekommenderas Trafikmagasinets Youtubekanal orkestrerad av ingen mindre än Car-Ingemar Perstad himself.

Åh andra i radion förkom ”Hallå trafikant”. Om minnet inte mig helt sviker så hade den sin plats i tablån fredag eftermiddag, lagom till rusningstrafiken inför helgen. Där huserade istället Sven Colling och Roland Carlsson i studion. Nu var inte Hallå trafikant det första av av trafikorienterade program i radion. Föregångaren hette ”Sveriges Bilradio” och leddes av G C Hammarlund, en inte helt okänd rallyförare och sedermera chef för Nationföreningen för Trafiksäkerhetens främjande  – NTF. Dock var detta innan min tillkomst på jorden så jag kan inte inte säga om de liknande varandra.

I dagens mediebrus finns trafik och fordon med i det allmänna flödet. Det är inte längre ett särintresse som behöver sin egen kanal. Det är möjligen såväl på gott som på ont. För när trafikfrågor redovisas idag blir det med en nyhetsvinkling. Vare sig det må handla om Miljöpåverkan, Väderrelaterade trafikstörningar, Ekonomiska effekter av subventioner av allehanda slag eller fluktuationer av drivmedelskostnader. Arenan för att sakligt informera om Trafik, bilism och motororienterad samhällsdebatt finns inte på samma sätt.

Jag undrar hur länge det ska dröja innan exempelvis Riksförbundet M Sverige (fd Motormännen) tar sig i kragen och gör en mediasatsning av rang?!

 

35 års perspektivet

I helgen dök jag ned bland tidningskartongerna.

Missionen; hitta det där roliga kåseriet av den där praktikanten på Teknikens Värld

Skulle jag chansa så var det mången praktikant som fått äran att någon gång sätta sin signatur på textmassor i nämnda tidning. Utgivningen närmar sig 75 års jubileum i dagarna.

Sagt och gjort, jag lyckades ganska snart begränsa urvalet till en handfull årgångar. Principen för att nå dit. Ja enkel – jag mindes stil på layouten. Sa jag att jag råkar ha fotografiskt minne? Sedan var det tämligen enkelt. Lokalisera sista numret för var årgång och lusläs sammanfattningen över vad man skrivit om det året.

Ganska snart visade sig, 1988 fanns texten om att besiktiga en gammal Cortina. Exakt vem sagesmannen Sven-Olof Johansson möjligen är (var?) får jag låta vara osagt. I befolkningsregistret finns 535 träffar på den namnkombinationen. Jag konstaterar dock varje gång jag läser nämnda text att den
Ett; påvisar likheter med sånt jag varit med om
Två; Är flyhänt skriven och dramaturgiskt intressant
Tre; får mig att fundera på i vilket skrå författaren slutligen hamnade.

Av upphovsrätt så är jag nödd och tvungen att låta dig som läsare bli utan denna olycksaliga text. Men rekommenderar varmt att du gärna letar upp ditt eget exemplar av numret i fråga TV 1988:16

I sann återupptäcker-anda så var det lika bra att bläddra igenom resten av numret. Uppslagen till spännande saker att nysta i lät inte vänta på sig. Vad sägs om en övermotoriserad SAAB Sonett II med anknytning till Örebro.

Ett lätt dräpande svar från legenden Calle Carlqvist under vinjetten Ventilen. Föga förvånade för frågeställaren undrade något om den amerikanska cykelbil Pedicar fabricerad någon gång under oljekrisens 1970-tal.

Och sist men inte minst, de obligatoriskt läckta spionuppgifterna om någon form av fordonsutveckling bakom järnridån. Att just lätta lite på förlåten hos den polska biltillverkaren FSO får väl anses varit riskfritt, det fanns ju ingen generalagent som kunde känna sig förfördelad och rent av klaga på att tidningen slog undan marknaden för det befintliga modellutbudet.