Det är inte utan att man blir varm i själen när man springer på en 240 GLT. GLT har alltid legat mig varmt om hjärtat, något svenskt lite lagom över det hela. Ingen stressig Turbo, men väl ett lite sportigare utseende. Jag går fortfarande igång på det det mattsvarta istället för vulgärt krom. Hade ägaren uppenbarat sig där och då hade jag givet framfört mitt varmaste tack för att bilen får förgylla trafikbilden – med bravur och ackuratess…