Som att köpa sötlaktits till bilen

I dessa dagar av relativt vinterväder så har en långdragen kamp pågått för att återupprätta hedern för svärmors Volvo S60. I ett tafatt försök att effektivisera så valde saligt insomnade svärfar att gå på spåret Allrounddäck.

Vinsten för hans del var väl att slippa lägga om däck två gånger om året, plus möjligheten att kasta bort de dåliga vinterdäcken.

Just det faktum att kasta bort de gamla vinterdäcken är det som vi idag har förbannat in absurdum. För nu när svärfar inte länge är med och ”styr upp” så krävde svärmor att riktiga dubbdäck behöver monteras. Och det Pronto!

För den som försökt köpa däck eller fälgar på annonssajter när värsta snösmockan råder är det säkert ingen nyhet. Det finns inga vettiga alternativ. Utsikten att åka till däckverkstaden och köpa nya däck och fälgar – inte ekonomiskt realistiskt.

Givetvis råkade jag få tag på en uppsättning volvo-fälgar, om än med för smalt centrumhål och vad göra? Japp du anade det, Biltema säljer en hålsåg för betong som just motsvarar 65 mm. Så jag har precisionsborrat upp centrumen till rätt dimension. Nu väntar vi bara på att en uppsättning svarta Nokian Hakkapeliita 10 ska landa på uppfarten. Men erkänn – att köpa däck känns alltid lite bortkastat. Det är inte riktigt samma sak som att lägga motsvarande belopp på låt säga en kul leksak som mobil, dator eller annat tekniskt…..

Major improvement necessary

Ibland blir det lite väl mycket på paletten över saker och ting som pockar på. Eller mer realistiskt, allt sånt som redan borde ha fått sin beskärda del av engagemang och energi senast redan igår.

I mångt och mycket verkar den springande faktorn till att det fastnar någonstans längs vägen verkar bero på en lång kedja av hinder som var och en i sin tur måste lösas ut innan eller möjligen efter för att ta flödet i någon riktning.

Ja kalla det uppfartstetris, the Vicious circle eller för att citera pölsa – ’jävla oflyt’ på renaste värmländska. Hur som haver, att urskuldande rycka på axlarna och rent av ta det på latin ”Post hoc ergo propter hoc” må låta trevligt men löser inte grundproblemet. Alltså tanken på att ”efter något just på grund av detta.”

De gånga veckan har jag istället försök adressera problem ett efter ett då med målet att slutligen lösa ut så mycket som möjligt av allt det som skjutits upp till ett senare tillfälle.

I denna iver har 3 från ”nya hjul” till Audi C3 som inte rullat en meter fått sätta livet till. Eller nya och nya, gummit på det äldsta var datumstämplar vecka 12 1989 så det var väl samtida eller till och med före Berlinmuren föll?!

Som alltid saker man samlar på sig i någon form av missriktad ambition att någon gång lycka få att komma till användning. I ärlighetens namn finns det säkert lite fler delar till Audi C3:or i gömmorna som även dem på sikt hotar att få gå till returen utan att ha fått chansen till nya stordåd. Det mest markanta i samlingen de ytterst udda täckluckorna i bagareutrymmet som fanns som tillval för att få ett helt slätt lastutrymme.

Att jag inte ännu nått hela vägen i denna påbjuda reningsprocess står klart oavsett hur jag än vänder och vrider på det hela. Alltjämt finns ett och annat som skulle behöva granskas om dem är värt att ge utrymme på hyllorna.

Exakt var det hela kommer landa är väl svårt att sia om. Det kan helt klart gå på två olika sätt, aningen fortsätter utvärderingen in absurdum men aldrig blir klar. Eller så beslutar jag att det bara är att sopa ihop resterna och staplar upp på sånt sätt att en bil kan rullas in. Vågar jag tillstå att det har hänt frekvent tidigare. Just med resultatet att det går något halvår och sedan är våndan och ansamlingen åter i foruks?

Ja, var håller du du hus, Major Improvevent – nu när du nu behövs som mest?

*Major improvement necessary – det näst längsta omdömet som en restaurang i Storbritannien kan få som omdöme i samband med  motsvarigheten till inspektion av livsmedelsverksamhet.

När hindren stockas – eller Ergo Hoc – Propter Hoc

Jag tror vi lite till mans kan dela tanken om att tillvaron kräver ett visst mått av tetris-ekvationer för att lösa ut situationerna.

För dagen består min uppfarts tetris av följande problem. Garaget är ett bombnedslag. Det behöver akut lösas ut innan jag kan få in antingen hustruns Skoda Uncle Ben för diverse rost-justeringar efter saltlaken i vintras. Därefter borde Trikå-låren få landa på nämnda plats för att riva av topplocket så jag bedöma om det är läge att välja mellan U och O. Då som i skrUva eller SkrOta. Långt därefter som borde andra projekt kunna landa för lite mer engagemang.

Här någonstans, mitt uppe i detta logistiska kaos, så är det lätt att hoppas på att det borde kunna ramla in ett nyckelfärdigt projekt som bara gick att leva med. Ja åtminstone för en sommar…..

Ja summerat landar det hela i stil med Ergo Hoc – Propter Hoc.  Den mer sanningsenliga formen av Post Hoc Ergo Propter Hoc

Garaget en 15-20 kvadratmeters buffertzon?!

Garageplats är helt klart ett hett ämne. Speciellt för mig som tekniskt sett bor i en hyreslägenhet ganska centrumnära i Ö. Det här med hyresrätt är inte helt enkelt. Men har man turen av att vara närstående till fastighetsägaren som i vårt fall ja då är ju inte allt som för en vanlig hyresgäst, skalan av vad som är acceptabelt slår åt båda håll, ibland till min fördel ibland till fastighetsägarens. Kan även konstatera att under de snart 13 år vi huserat på adressen så har Garaget utgjort allt från just Skruvar-garage. Platsen att bygga köksinredningar och garderober. Måleriverkstad. Tidningsarkiv, Återvinningsstation. Och i undantagsfall – just en plats för bilförvaring.

Ja summerar jag antalet ”gästnätter” där verkligen en vagn stått där inne så blir statistiken nedslående. Ärligt skulle jag tro högst var femte natt och det mest tack vare senare års radda av något bättre bilar som fått sin hemvist under tak och bakom lyckta dörrar.

Ja vad garaget används till just nu? –  hör jag dig fråga. Ja vad vad säger man ?! Kanske en Buffertzon. Då för vinterns alla små projekt som aldrig blivit klara. Ett antal meter gipsskiva till en pågående renovering av  innertak i huset. Våra uttjänta madrasser från sängen, en moped. En hel del biltidningar. Lite kampanjmaterial för M Sverige som väntar på att återbördas till HK. En hel del cykeldelar. Och sist men inte minst en papperstugg som väntar översyn inför kommande insatser. Ja en buffertzon i tillvaron helt enkelt…

Att dessa rader nu kom att fastna på pränt beror givetvis på, som den analytiske redan räknat ur. Det nu står en liten Citroën c3 som behöver in på platsen för att få lyfta på toppen i vidare analyser det blir ett fall för fordonsflytten. eller möjligen några timmar av nya tekniska utmaningar.