Långsam affär – eller möjligen affär med förhinder?

Bilarna på bilden har ingen koppling till texten, men än den härligt faktorn av ”snödekor” och ovanligt nog gul bil i vintervädret

Jag ska på intet sätt ta cred för uttrycket ”Långsam affär uppskattas”. jag vill gärna hävda att det yppades i en ledare i saligt insomnade publikationen Klassiker redan 2009. Ja närmare bestämt så skaldade herr Legelius d.y. just på ämnet redan 2009 i oktoberutgåvan av ovannämnda epos.  Så även jag, men först anno 2017 råkade nämnda uppslag passera bloggens läsare, raderna finns att ta del av här.

Att dessa tankar möjligen finns i mitt medvetande, speciellt i dessa dagar, stavas givet att jag tänkt titta på bil. Eller mer realistiskt. titta för att våga köpa. Om jag i bloggens begynnelse hade en aptit på bilar och bilaffärerna var en naturlig del i det som kan kallas vardag. Så var orsaken till att det gick att göra såna oöverlagda dåd – (det lät ovanligt sinistert) så var priserna helt andra.  här regerade prisklasser garanterat under 10 och inte ovanligt långt under hälften av det. Ja jag vill nog hävda att 3500-5000 var bekväma belopp att riska på en Pontiac Bonneville, En VW Passat, någon Audi 100 osv. osv.

Objektet som nu gäckar min tillvaro är lite dyrare, eller om vi ska se det nyktert, i alla fall typ 15-20 lite beroende på utifrån vilken nivå man startar från. Då är det ine helt bekvämt att säga ja tack och amen, bara utifrån en eller annan bild och elektronisk dialog. Lägger man därtill dem rent logistiska utmaningarna att bege sig 20-25 mil för att titta på härligheten så infinner sig ett visst mått av kalender-tetris. Är det inte den egna, så kan man ge sig på att den man ska besöka har planer som inte är så lätta att styra om. Lägger man därtill som vi har sedan en tid till väderfaktorn och utmaningarna presenterar. Ja då får det mig att fundera på om det är affärer med förhinder, eller möjligen bara en släng av att ”låt oss lära bekanta oss med varandra, jag som köpare och du som säljare”. Eller kort och gott att ”långsam affär uppskattas”?

Det känns möjligen som om ”the window of opportunity” är på väg att stängas, i alla fall kalendermässigt för min del. Det återstår bara tre dagar av min ”efter nyåret-ledighet” så fortsätter SMHI’s vädervarningar för snökaos alltjämt gälla, ja då är det nog tack och godnatt för en tid framöver.

Den annalkande stormen för bilhobbyn. Eller -När ELV kom till byn…

I slutet av januari 2024 landade IVL’s rapport C 795 i Motor-Sverige. Den knastertorra namnet på skriften är Undersökning av långtidsavställda fordon.

I sann metodisk anda så går den igenom läget för de ca 900.000 fordon som varit avställda mer än 12 månader. Lika systematiskt borrar man sig ned i om hur varför och vad månde bliva genom ett antal intervjuer och enkätsvar. Synnerligen givande läsning. Något jag tror likväl just är vad politiker vill ha för att förstå fenomenet men likväl sätter fingret på ytterst stora risker för vad EU’s ELV-direktiv COM (2023) 451 kommer få för verkningar på hobbyn som sådan.

För att man nu ska förstå effekter. EU’s ELV-förslag säger att ett fordon som inte kan repareras under marknadsmässigt ekonomiskt försvarbart ska betraktas som uttjänt och då ska det återvinnas och äganderätten förverkats. Det finns även en skrivning om att fordonet inte genomgått och klarat besiktningen på 24 månader ja då innebär även det att det ska betrakta som uttjänt och ska återvinnas. Nålsögon som möjligen kan ge lite respit och andningsrum kan vara om det finns sanktionerade klubbar med särintresse som kan driva och framför allt intyga vissa exemplars viktighet för hobbyns fortlevnad.

I rapporten framkommer en lägesbild av en helt annan verklighet.

  • Här är avställningstider på över 10 år ingen ovanlighet. Toppnoteringen lär vara en ett fordon som ställdes av för 121 år sedan:-)
  • 41 % av fordonen kommer vara dyrare att renovera än marknadsvärdet bedöms vara.
  • Ägarens egen skattning av vad renoveringskostnad för att komma i mål ligger i medel på över 60 000 kr.
  • 35 % av de långtidsavställda fordonen antas, av sina ägare,  kunna besiktas efter enklare översyn och underhåll
  • Men samtidigt hävdar majoriteten av dem att fordonet inte startats på ett år, (56%), 26% av enkätsvaren säger att det varit mer än 5 år sedan senast.

Så långt statistiken – här krockar dock ambitioner hos ägare med EU’s förslag till kommande förordning. Ty de där 41% av fordonen som blir dyrare att renovera än marknadsvärdet, ja de ska ju då återvinnas istället. Ett fordon som inte besiktigats och varit i trafik på 24 månader lika så. Att nu hoppas på att 26 % av vagnparken som stått i 5 år eller mer ska magiskt kunna starta ja det är en chansning.

Tillämpning i praktiken

För skojs skull så har jag valt att skärskåda lite av de Londontaxis jag känner till och deras tillkortakommanden som gjort att de idag står avställda eller besiktigade. Urvalet är ju lite skralt och jag ska på intet vis peka finger eller komma med rättesnören om hur man borde tänka. Dock är det intressant att ha urvalet som utgångspunkt för att se hur ELV-förslaget och dess risker för komplikationer för bilhobbyn i sig.

Vagn ett;

en äldre diesel som inte startar, skulle teoretiskt kvala in som besiktningsbefriad idag men ej bes sedan 2016. Tänkbart påkostade för att komma igång; fyra nya glödstift om man nu lyckas hittar några (ca 500:- styck) , byte av bränslepump och filter, eftermarknads-grejor ca 1 000 kr / 2500 kr original och renovering av dieselpumpen 600:-. Så delar för typ. Inget oöverstigligt om man skruvar själv, mun utsikten att hitta verkstad som vill skruva uråldrig diesel ja svårare. Erkännas bör, jag har redan delarna på hyllan om behovet någon gång skulle uppdagas:-)

Vagn två;

En svensksålda bensinare med grava tändningsproblem, stillastående sedan 2020. Här är problemet delar av bra kvalité. Eftermarknadsdelarna som finns idag verkar vara av tveksam kvalisort. Att få tag på NOS tänddelar så som fördelarlock, rotor, brytarspetsar och kondensator ligger idag på va 2-3 000 kr om man väl lyckas hitta. En tänkbar work-around skulle kunna vara att konvertera systemet till brytarlös tänding men det kräver alltjämt att man får tag på ett fördelarlock av god kvalitet. Kostnad för tändningskonvertering ca 2 000 kr, varav fördelarlocket står för ca 500 av summan. Även i det här fallet så råkar lämpliga NOS ersättningdetaljer finnas i regalen:-)

Vagn tre;

en 1980-tals variant med manuell växellåda. Här är det lite mer spännande, Under 1980-talet drogs man med ett kvalitetsproblem på kopplingen. Eller rättare sagt, mothåll och kopplingsgaffeln. Här finns det det på samma sätt ett problem att hitta delar, ny kopplingsgaffel finns inte i det utförande som bilen hade från fabrik, däremot en uppgraderad dito som som är snarlik. Om den verkligen passar för en taxi vet man först när man rivit isär det hela. Pä samma vis är det lite mix and match rörande den kulled som kopplingsarmen vilar emot. Dessa finns i minst tre olika utföranden. Kostnad i delar; från några hundra till att blott himlen sätter gränser. Om nu mönster kan anas från exemplen ovan, jovisst jag har lämpliga detaljer på hyllan även för den här vagnen.

Möjliga kryphål;

I den mån att någon av dessa vagnar skulle fått byta ägare i detta tillstånd om ELV-förslaget varit ett faktum. Det skulle i mångt och mycket bero på om någon klubb kunnat garantera att respektive exemplar verkligen skulle gå att laga inom de stipulerade reglerna.

Fotnot; rapporten från IVL om långtidsavställda fordon finns att ta del av från IVL’ sida; https://www.ivl.se/press/pressmeddelanden/2024-01-25-flera-utmaningar-med-langtidsavstallda-fordon-och-skrotbilar.html

ELV har avhandlats på diverse ställen – en start kan vara att titta på MHRF’s sida https://mhrf.se/huvuduppdraget/elv/

Hyllas den som hyllas bör – mannen med röntgenblick del 3

Det är inte alltid lätt att vara riddare i motorjournalistikträsket och och tillika fanbärare för dem inte fullt så hyllades i det samma.

Jag gjorde ett sakligt försök att skapa en sida på Wikipedia om nämnde Röntgenblicken. Ett par tre rader med citat hämtade från två artiklar jag hittat. Döm om min förvåning när det granskande ögat på sajten kom tillbaka med följande svaromål.

Likaledes yxades hela min citerade text bort som i ett jehu  – för den nyfikne kan jag avslöja att så här löd texten; ”I tidningen Teknikens Värld publiceras ett av det tidigare verken i nummer 2 1970 och föreställer en Volvo 1800 E[2] i genomskärning. På ledarplats presenteras Müdsams verk i ordalag som ett mästerverk och i ordalag om att ”n.n. missar inte skuggning på den minsta lilla mutter”. Just talangen att jobba med Skuggningar, blänk och reflektioner är kvalitéer som brukar tillskrivas Herbert. Det konstateras även långt senare i en artikel i Vi bilägare våren 2000. ^ Olle Leino (21 januari 1970). ”En blygsam mästare”. Teknikens Värld (Åhlen & Åkerlund).

Låt oss dock hoppas att den kortade texten får finnas kvar – det här herr Müdsams verk värt