..bara att tömma papperskorgen, släcka ljuset…

I dagarna har lilla jag ägnat mycket tid till ”kålrotsmassage”!? Ämnet för nämnda knådande har varit, kommer det finnas någon ekonomisk möjlighet att ge ut papperstidningar?

Att just detta upptagit min tid faller sig av just att mitt tidningssamlande fått mig att fundera. För drygt 75 år sedan, ja lagom i efterkrigstidens Sverige skedde en utmanande omdaning för tidningsbranschen. Pappersransonering gjorde att det var svårt att få tilldelning i sån omfattning att tidningsmakarna kunde; Ett, ge ut så många sidor i varje nummer man kände behov av, Två, tillräckligt många nummer per år.

Ransoneringtider ritade om kartan

Effekten, ja antingen så harvade man på och höll sig till sin tilldelning. Eller så gjorde man som tidningarna Populär-Teknik och tidningen Flyg. Helt sonika gick ihop och skapade en ny tidningen I det fallet Teknikens Värld 1948. Den ene med 12 nummer i något som påminner A5-formats ”ranson” och den andre 26 nummer men bara med ett begränsat antal sidor oftast under 30, dubbelnummer ca 40. Därefter ja 23-26 nummer i A4/Letter per år och över 40 sidor i princip konstant.

Att dagens tidningar har ingen direkt brist på papper. Möjligen billigt papper då. Stigande tryckkostnader tack vare en minskad marknad och konkurres. Konkurrensen på att slutligen få distribuera tidningen till sin läsare är i omvandling. Postnord tittar inte förbi överallt hela tiden, Citymail darrar på manschetten, möjligen kan Bring leverera om det klassas som varuförändelse och inte brev… Utmaningarna hopar sig.

Kostnadsläget ritar om kartan?

Skulle jag sia om framtiden så ser det utmanande ut. När jag försökt söka svar hos dem som borde veta. Så är det ovanligt tyst, eller ska man säga, det är kanske inte något man pratar med vem som helst om. Att kostnadsläget är svårt det kan man ana. Obekräftade uppgifter säger att prisbilden ökat med 50%. Detta i en bransch som inte direkt täljt guld med smörkniv. Bara en sån sak som att två av landets stora custombil-tidningar nu slagit påsarna samman. Visst de fanns i samma förlagshus portfölj men ändå, två snart 50 åriga epoker knådas samman  – ja till vad? Bara en sån skriving att satsa på rörligt som det står i pressreleasen osar 00-tal när alla tidningar med självaktning gjorde TV… Visst Youtube revolutionerade väl även den marknaden…

..bara att tömma papperskorgen, släcka ljuset…

Att jag har en viss fäbless att engagera mig i sånt som möjligen är på väg bort, ja det ligger nog i nostalgikerns natur. Det var inte fullt så mycket påtvingade val i livet när jag då under 1980- och tidigt 1990-tal fick min världsbild satt. Den största kioskvältaren var möjligen att Ian och Bert kom in i riksdagen med Ny Demokrati. I gengäld hade vi flera val av utbud i tidningskiosken. Otaliga var serietidningarna och alla motortidningar. Om du råkar hitta en tidningskiosk i dag så upptäcker man strax att det inte finns fullt så många tidningar att bläddra i 2023.

Det är i sig en paradox för aldrig förr har tidningsutbudet varit större. Möjligen är svårigheten att hitta fram till dem. Att det mesta finns digitalt, ja det förstår jag. Tänk att slippa allt det där med att skicka till tryck och sedan få flera pall tunga tidningar att adressera och emballera. Dessutom betala för såväl papper, tryckeri, distribution och slutligen till pappersinsamlingen för återvinning av det hela. Den digitala distributionen ger ju hela det goda, i form av en tidning med bilder och texter precis så vackert kombinerade som en bra layout kan göra. Men utan de där kostsamma bitarna. Att de dessutom TEORETISKT kan ge publicisten exakt feedback på vilka artiklar jag läst, hur länge jag tittat på bilderna och om jag valde att öppna publikationen igen för att läsa om något. Var jag befann mig, hur dags på dygnet osv. Det måste vara drömmen för en den som ska sälja in en annonsplats. Dessutom kan annonsören få med en direkt länk till sin sida/tjänst/funktion för att jag som läsare ska kunna hoppa dit….

Nej, det är nog så pass illa ställt, att det här med tidningar på papper det är en ekonomiskt utdöende dinosaurie. Det återstår nog mest att tömma papperskorgen, släcka lyset och låsa dörren till det tryckta mediet. Givet saknad men kanske mest av oss som gillar att fylla hyllorna med arkiverbart – tyvärr….

 

 

 

80-tals flugan – Restaurangbroarna över motorvägarna

Här för leden hittade jag en liten pamflett om byggnationen av A6;ans restaurang i Jönköping. Att A6:ans restaurang funnits med i mitt medvetande kommer sig av att nära på alla av mina kontinentenresor med bil involverar att passera under denna antingen på ut- eller hemresan.

En nyfiken google-sökning över restaurangbroar ger två träffar i landet kopplat till Wikipedia. Dels en en i Gävle – Gävlebro och Nyköpings Nyköpingsbro. Fritt ur minnet vill jag även nämna  Hiltons Hotellanläggning vid slussen i Stockholm som borde kunna kvala in i samma kategori, även om det inte handlar om just vägrestauranger i direkt bemärkelse.

Intressant nog har samtliga av dessa det gemensamt att att de byggdes under 1980-talets senare hälft. Merparten, alltså A6;an i Jönköping, Nyköpingsbro och Gävlebro invigdes 1987. Medan Hilton eller Scandic Slussen som det initialt hette dröjde fram till 1989. Stilen säljs vara inspirerad av hur rastplatser anlades i Västtyskland. Udda nog kan jag inte dra mig till minnes att jag särdeles ofta sett denna typ fullt så ofta ens i Tyskland. Minnet säger mig att den senaste jag besökte var någonstans i Nederländerna eller möjligen Belgien.

 

 

Oranga kaskader av ljus

Det säkraste av  vinterindikatorerna står att finna utanför vårt fönster – snösvängens varselljus i orange skär genom kvällsmörkret och ljudet av vinbladets vägstål mot asfalt sätter tonen och överröstar TV’n dialog.

Att just en musiker verksam i mina trakter lyckats fånga alla dessa årstidstypiska företeelser är jag evigt tacksam för. ett varmt tack till Ted Ström. Med så mycket mer än bara Vintersaga på sitt CV. Upptäck gärna Snösvängen, Ett liv och Mot södra korset vetja!

 

å så va ju det här med Mujaheddin…

När jag växte upp på 1980-talet så var den sovjetiska ockupationen av Afghanistan i ropet självfallet även Mujaheddin-rörelsens motstånd. Jag anar att dagens ungdomar kanske skulle se ut som frågetecken om de fick frågan om vad det var.

När man som jag gräver i tidningsarkivet så slås man ofta av hur många tämligen tidsbundna företeelser och termer som man refererar till. En och annan av dessa avslöjanden har bevisligen etsats in i det kollektiva medvetandet. Exempel finns i form av
– Alfa Sud’s rostbenägenhet, någon känna avslöjar att bilen rent av kan bli Cab efter en tid.
– Skoda 105/120’s vältbenägenhet, något som jag tror inte hänt i trafik efter ombyggnationen.
– Saab’s milt sagt enkelt forcerade startspärr i form av växelspakslåset.

Axplocket är sammanställt fritt ur minnet men under hösten hoppas jag kunna göra en lite större sammanställning av sanningar som var allmängods i teknikpressen under 1900-talets andra hälft.