….När Blocket det viskar mitt namn…

Om Roger Pontares text till ”Vindarna viskar mitt namn” någon gång ska passa in på min tillvaro just i dagarna. Ja då skulle det inte vara några vindar som viskade utan Blocket’s förvillande värld via dess app och webbsida.

Någon med större kännedom om det mänskliga sinnet skulle, förhoppningsvis, säga att det hela säkert kommer sig av ett behov. Något som jag stundom vågar erkänna även för mig själv. Behovet, är nog att hitta en smidigare bil. Mercedesen i all ära – den är en underbar milslukare. Men även en vagn som vill sin föda. regelbundet och i mängder.

Utsikten att hitta just någon kul ersättare känns dock mindre trolig. Inte för att alternativ inte finns, utan mer möjligheten att undsätta någon när de väl kommer ut till försäljning. Nu senast en Mercedes Welt-klasse, förlåt A-klasse. Men som alla rara ärtor så verkar den landa utomlands.

Nåväl det är väl bara att dra fram stackars Diesel-Doris och låta den slita en stund. Snål om dropparna är den i alla fall. Men då är ju skatten ohemul.

 

Blocket, ständigt en källa till… frustration

Idag testade jag att lägga ut den stackars Mercan på blocket. Gensvaret var… låt säga… förvånande. Visst massa svar. Det ena användarsignaturen mer fantasifull än den andra. Dessvärre verkar blocket mest bestå av bilhandlare och allmänna klippare. Jag anar att det finns en stor risk för att den stackare som råkar lägga ut ett objekt där prisbilden är låg kommer få 40-50 meddelanden från människor som gillar enstavig kommunikation och allmänt ohövlig ton. Hur svårt ska det vara att kommunicera med hela meningar för folk?

jag får inse, jag fick ett snarlikt bud från en bilköparsajt och då slipper man getterna… synd för det är nog döden för att handla privat.