Etikett: drivmedel

När framtiden inte riktigt landade där man trodde – ännu?

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

För lite drygt ”två år och lite växel” sedan siade om en kommande framtid för klassiska bilar så tog jag avstamp i en ny produkt. Firman Aspens bensin ämnad för klassiska bilar. 

Där och då när vanlig bensin listade in en bit över 20 kronor så var uppsäljet till en produkt som tangerade 50-lappen kännbart. Men rimligen överstigligt för den som verkligen ville vårda natur och möjligen även sin känsliga motors komponenter. Jag får erkänna att jag övervägde att lägga en beställning på 75 friska liter ”finsoppa” bara för att ha hemma om och utifall att. Med facit i hand hade det varit en affär på över 3500 kronor med frakt. Där och då marknadsfördes ”go-juicen” som det självklara valet för alla bilresor.

Hösten 2024 var priset det samma, men nu toppade man höstkampanjen med en ganska hög kampanjrabatt (20% ?) om man köpte just 3 dunkar a 25 liter. Jag tvekade och tankade istället 98-oktanigt inför vintern.

I år var jag verkligen på G och skulle lägga den där beställningen. Men tji fick jag för dels hade man bytt från plåtkanistrar till plast, dels var det ingen rabattkampanj för att få mig att fylla bilen inför vintervilan. Jag noterade även att nu verkar man man fokusera på att sälja in ”guckan” som något att möjligen slå i tanken inför lagring/vintervila.

Tolkat av det ändrade språkbruket, en långt mer förmånlig prisbild för ”vanlig” bensin så verkar det som framtiden kommit av sig…. för stunden i alla fall.

Som ett titthål in i framtiden

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Det var inte utan att jag hajjade till i helgen. En slösurfning på blocket visare helt oförhappandes upp en produkt som jag smått haft på känn borde landa i verkligheten.

I takt med att allt fler av tappstationerna i dagens drivmedelsinfrastruktur byter pumpar mot laddstationer. Ja då kan man ju anta att den där flytande möjliggöraren i form av Bensin och Diesel snart kan bli satt på undantaget.

Med just att bli satt ”undantaget” innebär rimligen en komplexare hantering för alla oss som gillar motorfordon. Ett första exempel anade jag när annonsen för akrylatbensinen Aspen nu paketerat något man kallar Aspen Classic Vehicle. En 25-liters dunk; citat från deras hemsida ”Aspen Classic Vehicle Fuel är bensinen för dig som vill ta hand om ditt veteranfordon. Genom att erbjuda ett drivmedel som är så stabilt som möjligt under långa lagringsperioder ger vi din ögonsten det bästa möjliga skyddet under de långa vintermånaderna”

Spontant – Kul att någon försöker nischa in sig på marknaden.När hörde vi senast om någon undergörande bensinen senaste – var det möjligen Statoil’s Stimuli2000 på 1980-talet? (eller Strimuli som min lätt dyslektiska hjärna fick det hela till….) Fast klart – den döptes väl om till Miles?
Men ju mer jag tänker på det, är det såhär framtiden kommer att bli? Ska hela gammelbil-Sverige få stå och slaska i garage och längs vägkanter med en 20+ kilos tung tunna för att få lite ”go-juice” till sin ögonsten. Indirekt – vad kommer detta göra för brandsäkerheten i långa loppet? Har jag ens rätt att förvara 75-80 liter soppa i dunk på min garageplats?

23,32 kronor litern – för diesel?!

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Att det finns en smärtgräns för det mesta är väl allmänt känt. Att gränsen är möjligt en smula elastisk ska tillstås dock. Jag menar, vore det 25 grader kallt så skulle det vara lättare att acceptera kostnaden för att ta sig till jobbet med bil. Men nu, med kvicksilvret runt 0:an och 7-8 minuters cykling på snöfria gator… Ja då är den i mitt fall definitivt passerad.

Smärtgränsen jag pratar om är förstås om det är värt att offra 23,32 litern för diesel för att ta sig till jobbet. Kontra, som i mitt fall, ta den sedan 1990-talet slutbetalda cykeln och på kuppen bränna några överskottskalorier upplagrade just för framtida kroppsövningar.

Nu tror ju inte jag att soppapriset kommer falla inom överskådlig tid. Eller rättare sagt råoljepriset lär vara fastnaglat över 100-dollars strecket. Möjligen kan statens skatter falla en smula speciellt ett valår som detta. Kanske rent av troligare eftersom en skattesänkning på bränsle kanske är lättare att smälta än exempelvis att gå med i Nato. Och då kan det vara mer lättsmält att bjussa på skatteintäkter istället för att surra sig vid masten för en förändring av vår säkerhetspolitiska doktrin sedan anno dazumal.

Ja 2022 lär visa prov på mången utmaning!

då vänder vi blad – välkommen 2022

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Om det ska sättas något enskilt ord på detta Covid-präglade 2021 så väljer jag omdaning.

Mycket talar för att det var 2020-talet kommer vara årtiondet där mången sanning kommer att få omprövas.
-Dieselns död och möjliga återuppståndelse i form av växtbaserad syntetisk dito.
-Insikten om att drivmedelspriserna som redan idag är prövande kommer dubbleras innan 2030 står i kalendern.
-Elbilens snabba frammarsch, effektbristen i ledningsnätet till trots.
-Biblioteketsväsendets snabba utgallring av periodika.
-Motorpressbranschens vacklande tro på sin egen affärsmodell och indirekta dödförklaring av print som födkrok.

Indikationerna är många, och då har jag bara sett till mitt intresse för bilen som fenomen.

På det lite mer praktiska planet så har motoråret varit likaledes omdanande, Rikke-Tikke-Tavi kom, sågs och seglade. Lilla Jimmy byttes mot enorma Bhzzzz. Diesel-Doris har snart fått se varenda vrå av Sveriges land i jakten på tidningar att införliva till samlingarna. Att sedan Bhzzzz sedermera övergav min mitt i tjänsten när nivåregleringen packade ihop, ja det jag ju lite kul krydda och oplanerad förändring i tillvaron. Möjligen gav det även vatten på min kvarn att komplexa gamla lyxvagnar är vanskliga livspartners, i alla fall ekonomiskt sett.

Om något ändrats på det praktiska planet så är engagemang ledordet. Att jag har och haft medlemskap i olika klubbar och intressegrupper är ingen nyhet. Dock var 2021 året där det hela blev mer handfast. Dels medlemskapet i DKW-klubben är eftersmaken känns unken och nattstånden. Dels via OK och M Sverige där sjukdomsinsikten mer präglat vattentrampandet och en påbörjad men långsam omdaning.

Om det möjligen är någon organisation där jag tror man alltjämt är i fas med samtiden så skulle det nog vara Mercedes-Benz klubben. Där verkar återväxten och nyrekryteringen vara närvarande. Sedan är väl frågan om det beror på klubbens arbete eller om det mer handlar om Mercedesbilarnas attraktionskraft det är svårt att avgöra på distans.

På tidningssamlandets horisont så har mycket landat i att bygga kontinuitet. Teknikens Värld-spåret här komplett från startåret 1948 till och med 2019, Vi Bilägare komplett sedan nystarten1964 till dags dato. Motor är det lite sämre ställt med, tidningen startade 1943 men min samling är full täckning från 1960 till dags dato. Därtill en massa andra kul titlar där jag lyckats hitta rätt samlingar att införskaffa.

Inte heller via att pliktskyldigt redovisa bilaffärerna som det inte blev något av, ger inte många rader att skriva hem om. Inte heller så pass minnesskapande att jag nu ens kan komma på någon vagn att nämna. Men visst – den lågmilade 607:an var nog säkert en av de sista att finna i landet i vettigt skick. Men som alltid, med vettigt skick och samtidens galna prisutveckling på bilar så kändes det på tok för dyrt att få vara med i den klubben.

Ja på tal om klubbar så kan jag konstatera att inte heller jag känner mig helt såld på att vara medlem i alla klubbar som jag var med i 2021. Så 2022 tackar jag nej till DKW, AHK och troligen Mercedes. AHK och Mercedes ger annars ut väldigt trevliga magasin. Dock känns det inte som jag hittat rätt och boatt  in mig. Kvar blir M Sverige, Moderaterna, OK och kanske Företagshistoria. Den sistnämnda tangerar lite arbetet med M Sverige.

Där någonstans tror jag vi summerat 2021. Men givet – uppslagen till ytterligare orerande finnes. Om jag möjligen skulle vilja tillägga något så vore kanske Hyundai Matrix ett uppslag, men den karamellen låter jag nog bero ännu en tid till… sedan är ju alltid Toyota Camry ett uppslag som är ständigt passivt närvarande, även om köpkänslan inte riktigt råkat uppenbara sig – än ska väl tilläggas.

 

 

 

Perestrojka*! Elektrifieringen ritar om ekosystemen?!

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Under loppet av några månads tid har nu två små men omvälvande nyheter sipprat ut till allmän kännedom. Den 2 mars avslöjade SvD att Volvo kommer sluta med sida traditionella bilhandlare 2030. SvD – Volvo ska bara sälja elbilar från 2030. Samt, sent i december ifjol kom nyheten att OKQ8 ska bygga 800 snabbladdare i samarbete med Skellefteåkraft på 300 av deras mackar.

Två i sig intressanta nyheter som jag tror är mer väsentliga tecken på en omdaning av hela bilismens ekosystem som vi känner idag.

Bilhandeln och övergången till att sälja online;

För tänker man på att bilhandelns förändring och att servicebehovet hos en elbil är ett helt annat än hos dagens bilar. Det medför troligen att de stora investeringar som gjorts hos bildetaljisterna varit kortsiktigt korrekta. Betänker man att exempelvis Volvohandlaren här i gnällbältets högborg funnits på samma plats så länge jag minns och lite till, ja då inser man att förr kunde man räkna hem investeringen på lång sikt. Ja man har nog verkat på samma plats sedan sent 1960-tal, dvs 60-talet år. Volkswagenhandlaren byggde nytt på 1980-talet och har därmed ”bara” 40 år på sin plats. SAAB’s forna näste huserar och representerar numera marknadsgiganten Hedin-bil med Fiat, Chrysler och GM’s rester här i trakten – i en kåk destinerad för bilhandel sedan 1960-talets slut.

Marginalförflyttning – tappade födkrokar behöver väl kompenseras?

I takt med att försäljningen av nya bilar flyttar till nätet och indirekt till biltillverkarens egna verksamhet så försvinner vinsten från den lokala/nationella bilhandlaren. Tänkbart är väl även att vinstmarginalen totalt sätt kommer krympa på en bil. Troligen väljer nu Volvo den här vägen för att kunna få tillbaka lite mer lite snabbare och därmed korta pay-off tiden för de tunga investeringar i ny fordonsteknik som måste till i elektrifierings spår.

Själv undrar jag mer över hur dagens bilhandlarled ska kunna kapitalisera och tjäna pengar på sikt. Servicebehovet hos en elbil är märkbart lägre, bilarna håller bättre kvalitet och de naturliga återkommande kontakterna med bilägaren blir allt färre. Det är mönster som redan i dag kan skönjas i spåren av leasingboomen som råder och exempelvis FKG aviserar att fordonsbranschen kräver/specificerar högre kvalitet och bättre toleranser från sina leverantörer. vilket ekonomi-ekot rapporterade nu på morgonen. Detta eftersom dagens leasinglösningar gör att biltillverkarna äger fordonen och då själva får bekosta reparationer och därmed är det inte lika attraktivt att sälja reservdelar till sig själva.

Drivmedelshandelns  goes online – ja faktiskt.

Om nu fordonshandelns stålbad står för dörren så tror jag att en elektrifierad fordonspark kommer innebära än mer utmaningar för drivmedelshandeln. Som nämnt ovan så aviserade OKQ8 att man satsar på att sätta upp 800 snabbladdstolpar hos 300 av sina drivmedelsstationer. Jag ser detta som en naturlig utveckling och kanske en säkerställare för att OKQ8 ska vara relevanta på lång sikt.

Men min underliggande fundering är hur detta kommer påverka på sikt. Tittar jag i grannskapet så finns ett antal elbilar på uppfarterna och på dem flesta så har villaägaren valt att sätta upp eget ladduttag. I många av de nybyggnationerna av parkeringsplatser jag besökt finns likaledes laddplatser. Det innebär ju att dem som skaffar elbil inte prompt behöver nöja sig med att ”åka ner till macken” för att skaffa räckvidd. Jag skulle nog säga att det är högst otroligt att någon av dem stannar på macken i sin hemkommun. Det är här vi har den kommande problematiken – hur ska vi hantera att folk inte inte har behovet av att ladda mer än i nödfall? Eller bara på genomresan?

Nya mönster- nya utmaningar

Om vi nu leker med tanken att ”macken” mest blir en plats för de genomresande och att en laddcykel tar 5-6 gånger så lång tid som en tankning i dag ja då kommer ju framtidens ”tankstation” behöva bli ett upplevelsecentrum, kanske med mat, dryck och möjlighet att gå på toaletten?! Och vips kan vi se att det handlar allt mindre om Bensinmacken av idag och mer om snabbmatskedjornas hak, eller kanske kanske något influerat av de tyska raststätten med restaurang… Nästa fråga – hur ska vi då göra med infrastrukturen i tätskogskommunerna där skidturisterna drar fram en handfull veckor om året?!

Ja frågorna blir mer komplexa ju mer man funderar och försöker sia om framtidens ovissa utveckling.

*Perestrojka = rysk term myntad i folks medvetande under kalla krigets sista fas. Brukar översättas med OMDANING och syfta på de reformer som Michail Gorbatjov's agenda av Glasnost och Perestrojka (öppenhet och omdaning).