
Med soluppgången mot öster – JYA får sträcka ut en lördag morgon, möjligen för årets sista motorevenemang.

Med soluppgången mot öster – JYA får sträcka ut en lördag morgon, möjligen för årets sista motorevenemang.

Om helgen tenderar jag till att frekventera en och annan loppis – föga trodde jag att en Volvo 245 skulle få mig att hajja till. Men bevisligen till och med så pass att kameran fick leda en sån begivenhet i bevis
Här för leden hittade jag en liten pamflett om byggnationen av A6;ans restaurang i Jönköping. Att A6:ans restaurang funnits med i mitt medvetande kommer sig av att nära på alla av mina kontinentenresor med bil involverar att passera under denna antingen på ut- eller hemresan.
En nyfiken google-sökning över restaurangbroar ger två träffar i landet kopplat till Wikipedia. Dels en en i Gävle – Gävlebro och Nyköpings Nyköpingsbro. Fritt ur minnet vill jag även nämna Hiltons Hotellanläggning vid slussen i Stockholm som borde kunna kvala in i samma kategori, även om det inte handlar om just vägrestauranger i direkt bemärkelse.
Intressant nog har samtliga av dessa det gemensamt att att de byggdes under 1980-talets senare hälft. Merparten, alltså A6;an i Jönköping, Nyköpingsbro och Gävlebro invigdes 1987. Medan Hilton eller Scandic Slussen som det initialt hette dröjde fram till 1989. Stilen säljs vara inspirerad av hur rastplatser anlades i Västtyskland. Udda nog kan jag inte dra mig till minnes att jag särdeles ofta sett denna typ fullt så ofta ens i Tyskland. Minnet säger mig att den senaste jag besökte var någonstans i Nederländerna eller möjligen Belgien.
Livet är ganska mycket som att köra bil på motorväg, eller ännu hellre Autobahn. Ja blicken fäst långt fram bara för att se vad som kan tänkas träffa fläkten och med ängsliga blickar i backspegeln för att se om det är någon man måste hålla undan för.
I mitt fall har det blivit mycket blickar i backspegeln sista året. Det faller sig naturligt att stirra där, i backspeglen, för att inte bli påkörd om man står still längs vägkanten. Det har i dagarna gått ett år sedan jag fick bita i gräset och erkänna för mig själv att jag ställts inför den den väggen. Räddningen för mig och mitt sinne blev en massa fokus på tidningar, samlande och katalogiserande. Det var väldigt bra att kunna lägga mycket krut på att kunna sortera och ordna och framför allt bocka av att allt är komplett.
Idag har jag kommit förbi väggen och återgått till min tjänst som supporttekniker med IT-fokus inom landstinget. Samtidigt som ja nu mer lyft blicken och börjat lägga fokus där på framtiden har jag kommit på att jag idag har större intressen än att leka ”brandman” och släcka akuta bränder i it-kontext. Inte på tu tal om att jag inte gillar problemlösning, dock vill jag kunna ha lite större möjlighet att förebygga att problemen ens uppkommer och helst inte varje dag.
I samma veva så har jag kommit på mig själv med att gilla att engagera mig i större projekt och problem. Nu senast kanske du såg mitt inlägg om kära riksväg 50 ”Bergslagsdiagonalen”. Spin off’en på det inlägget är nu att jag i veckan kommer få vara med på ett möte om det lite mer övergripande projektet InFram, vilket ska bli mycket intressant.
Veckan som kommer så är det fokus på Riksförbundet M Sverige, vars vägombudsbil kommer att snurra i Örebro den 13 oktober. Här hoppas jag kunna få lite insikter om vad vi ha att ta tag i Örebro-området och förhoppningsvis träffa en och annan medlem.
Så så sakteliga så börjar väl motorvägsfärden ta fart och blicken få fäste i framtiden! Så väl mött – Mot nya mål!
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.