Sent skola syndaren vakna – Varför hade tidningen Riksettan Klassiker Special som tagline?

Nej – Riksettan som tidskrift var inte okänd för mig, tvärt om. Jag var en av dess flitigare interagenter på webben. Så pass frekvent att Redaktör J Persson sände ett stiligt plns på trevligt korrespondenskort. Men det har liksom inte passat att arkivera tidningar av genren. För ens nu. Kvalitativ journalistik bör sparas till eftervärlden -Punkt!

I samband med att jag nu fått äran att fortsätta förvaltandet av en härlig komplett uppsättning, (Varmt tack Torgny!) så noterade jag taglinen Klassiker Special. Klassiker skrivet i stilen som logotypen för OK förlagets andra ”tittaibackspegeln-titel Klassiker hade.

Jag anar att det finns tankar på koppling som möjligen aldrig blev officiell? Var kanske förlagshuset inne på att göra än fler one-offs under ett paraply med ”klassiker” som sammanhållare? I samband med att jag ville säkerställa att de 36 nummer jag ärofullt fått disponera så sprang jag på lite gamla pressreleaser inför sista numret. En tämligen intressant skrivning fanns; Redaktör Persson skulle nu gå i pension. Förlagshuset hade tittat i de egna leden efter en efterträdare – det här var 2016. Det fanns möjligen två namn som skulle kunnat axla rollen skrivs det. Men att man inte lyckats frigöra dessa för att fortsätta på den framgångsrika titeln.

Lite förbluffande, möjligen kan jag tänka att två potentiella kandidater kunnat vara Calle Carlquist, som fått stänga ned Automobil men nu fått ny hemvist på Vi Bilägare. Den andre borde rimligen ha varit Claes Johansson på Klassiker Där tror jag väl möjligen den kommande SAAB-titeln även den saligt medlagda SAAB Cars Magazine där herr Johansson var Cred. Ja om inte om vore?

Om att hålla sig till planen – när samlandet vill gå över styr

Att jag ofta råkar ha en tendens till ”agil planering”. Eller agil och agil. Någon mig närstående kallar med mer lappkast och velighet. Jag är den första att erkänna att det säkert kan te sig så för den utomstående.

”Han som blandar kortleken” har säkert roligt åt mitt krumbuktande och nästa förkroppsligade förvrida uppseende när det är som kortast mellan kasten.

Just då, när det är som mest av hela havet stormar i tillvaron, ja då är tidningsakriverandet ett ankare i tillvaron. Även om jag ständigt får nya tips och uppslag på tidskrifter som förekommet, en del längre men de flesta väldigt flyktigt. Ja då är de lätt att begeistrat men ändå avmätt kunna säga, Ja den ska jag försöka leta upp, eller tvärt om. Nej, det ska inte ingå i mitt arkiv. Oftast då för att titlarna inte riktigt har nyhetsfokus. Utan här siktar man in sig på enskilda förekomster, såväl bilar, personer eller kanske företeelser.

Att gränsdragningen inte alltid är solklar det kan jag hålla med om. Den klassiska tidskiften Riksettan som fokuserade på bilismens framväxt och höjdpunkt. Ja den är svår. Man kan nyttja den för uppslag om hur trafikdebatten fördes och många artiklar inbjuder till spännande läsning. Men dessvärre ligger den för nära nostalgipress med Nostalgia, Classic Motor och Klassiker som andra exempel. Att nu det råkar finnas massa Classic Motor inläst på min sida Majks.se det erkänner jag. Det var mest ett olyckligt rastlöst moment när jag insåg att det fanns chans att sortera 20-25 årgångar och samtidigt ge dem chansen att förevigas. Jag får erkänna att de hänger synnerligen löst i samlingen på så sätt.

Nej fram med lite mer pondus och auktoritet i beslutsprocessen . Ja lite mer av Felldins klassiska ”Håll gränsen”, vill jag tänka.