Oss bilgalningar emellan?!

I mitt liv så har jag kommit långt med att skapa flera olika sfärer i tillvaron. Jag hör för mitt inre att dem som har psykologi som sin skolning säkert sätter diagnoser snabbt utifrån detta beteende. Möjligen kan det kanske kallas compartmentalization. Låt oss nu inte fastna i egenheten i sig, eller effekterna och orsakerna bakom.

Nej den här spaningen handlar nog mer om att dessa icke överlappande sfärer får vissa effekter. I jobbet möter jag ett visst klientel, på fritiden som arkivarie av biltidningar finns ett annat persongalleri där kontakter förekommer. På samma vis, så finns det en sfär där mina vänner i Londontaxi-sverige huserar. Ett annat för mina kontakter med Bilklubbarma och slutligen även ett helt eget universum knutet till Land Rovers.

Att överspillet av information mellan grupperingarna är mindre än vad jag själv vågade tro på blev jag grymt varse idag. Ty även om många ”världar” har facebook som nav så verkar inte ens dess algoritmer riktigt vilja vara kommunikativa sinsemellan. Beviset, för en stund sedan nåddes jag av den tråkiga nyheten att en av personligheterna i LondonTaxi-Sverige har gått ur tiden. Eller mer korrekt, gick ur tiden redan i somras. Så så mycket ”överspill” verkar det vara.

Så – mina bästa tankar till dig Klas! Må nästa spelplan vara minst lika berikande för din del som din livshistoria från den här spelomgången bevisligen varit!

Surt sa ’Micke räv’

Det var med en stor kopp av något beskt som eftersmak veckan förflöt efter besöket i Uppsala och titten på den LondonTaxi som gäckat mig i snart 14 månader. Se T Minus

Klart är att;
-bara för att samma ägare haft något länge så innebär det inte att det att denne omhuldade vårdat det hela med något engagemang.

-Rost kommer alltid som ett brev på posten i Vinyltak

-Kartlägg gärna de ekonomiska faktorerna innan man lägger en heldag bara för att sondera terrängen.

-Bara för objektet i fråga har en spännande historia så behöver inte det ha smittat av sig på objektet och nu lysa igenom när man väl får titta på nämnda vagn.

-Skilj på ägare och vagn, bara för den ena har vissa fördelar behöver inte det automatiskt innebära att den andra fått detta.

-Lita på magkänslan, det finns inga gratisluncher.

Ja ska jag vara riktigt rättfram så är det inte utan att jag ännu en gång börjar känna att det här med LondonTaxi det är nog inget för mig att satsa på. Möjligen kommer meningen här innan få till historien som #famouslastwords

Tisdag T plus en dag – epilogen

Om nu gårdagen varit svårplanerad, så hade efterspelet varit minst lika oformligt

Ja in i det sista hade kurvbollarna formligen kastats mot honom . Allt från kontraorder om var de skulle mötas, Garageinnehavarens snabbt uppkomna förhinder, för att inte tala om att den aviserade motkandidaten till att få bli nästa vårdare till nämnda vagn, visade sig vara inte en utan två gentlemän som anlände i en en Porsche SUV av senaste snitt.

Nej dagen hade verkligen bjudit på uppslag av de mer oförutsebara slagen.Bilen då hörs någon fråga. Jodå en 40 år gammal bil där ganska mycket fått sjangsera. Strukturellt frisk så när som på att taket påvisade stora rostskador under det famösa/infama och fruktade vinyltaket.

Den möjligt största behållningen var att åkdonet för dagen, den 20 år gammal Citroen C3 i prisklassen 2500 kr dubbad till Trikålåren som hade påvisat enorm potential och tillförlitlighet.

Nej av den här taxiaffären bidde det intet, skrockade han för sig själv och lade block och penna åt sidan.

Måndag T Minus 5 timmar

Av gårdagskvällens sena smskommunikation med säljaren hade han blivit dels säkrare dels än mer osäker på vad som verkligen gällde.

Nu var planen inte längre att mötas vid bilen, utan i central lärdomsstaden, på ett av alla dessa namnkunniga lunchställen mitt i smeten. Eftersom vår spekulant mycket väl visste var bilen huserade så var lunchrestaurangen ett sidospår milsvida från bilens uppställnignsplats. Så på så sett var läget än mer oklart än innan. På klarhetskontot fanns i alla fall en tidpunkt och en plats för att sammanstråla.

Nej det var onekligen en vindlande dans som utspelade sig framför hans ögon.  Samtidigt kunde han lite begeistrat tänka att det var upp till säljaren att sätta agendan. Det var väl inte var dag man funderade på att överlåta en bil som köpts 39 år tidigare och som följt med till två kontinenter och minst tre länder? Med ens slogs den potentielle köparen av en annan, ack så mycket större tvivelaktig tanke – tänk om det inte var med just honom som detta ”kromande och krumbuktade” planerats. Den rivaliserade köparen från stockholm kanske hade initierat det hela?

All denna tveksamhet och omständlighet skulle få sin upplösning, ja bara om sådär en 5-6 timmar – förhoppningsvis.