Etikett: tidningssamlande

Lite som lokalmästerskap i kontrafaktiska hårklyverier

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

jag ska på intet vis säga att jag är den mest lämpade att ha visionerna om vägar ur det som idag kallas för förlagskrisen. Eller magasin-krisen, eller papperstidningens dito.

Men jag är konsument av papperstidningar. Skulle jag våga räkna, vilket man helst inte bör göra, så lägger jag väl i alla fall 500 kronor i månaden för mina pågående prenumerationer. Eller ska väl rätta mig själv. fram tills i månadsskiftet gjorde jag det. Vi pappers-nördar har nog alltjämt den egenheten att vi gillar något att hålla i. Men det är inte lätt att vara ”pappernisse” idag. Att tidningar upphör är väl den ultimata eller möjligen terminala ödet. Och just det fick mig att fundera.

Att nu klassiker försvann med sina syskon i form av Moped, Saab Cars magazine och alla märkesspecialare var hårt. Just dessa var speciella, Att förlaget även lät Husvagn/Husbil bita i gräset samtidigt rör mig inte lika mycket. Den ligger bortom vad jag lägger min tankemöda på till vardags. Men åter till de tidigare titlarna.

Identifiera vad som inte fungerar

Vi rundar tillbaka till hur det var för Klassiker. Som betalande prenumerant så fick jag tidningen hem i brevlådan.
-Fine, hade det varit om den kom innan utgivningdagen. Dessvärre så har de olika ”brevutdelarna” satt i system att vänta till det som står på omslaget som riktmärke eller möjligen ambitionsnivå.  Så som prenumerant fick jag den senare än lösnummerköparen. För att inte tala om hur mycket senare än den om läst via Readly. Även om Webbversionen ingår i prenumerationen så var även den mer saktmodig än hos ”konkurrerande” Readly. Eftersom ”utdelarna” satt i system att vara sena var och varannan gång så lade jag otal reklamationer, jag vågar inte tänka på hur mycket merarbete och portokostnader det resulterade för förlaget.

Så min grundtes vore att den som faktiskt lovat dyrt och heligt att man vill läsa tidningen och förskottsbetalt den samme – oftast 24 månader i förväg. Dessa borde väl vara prio? Varför kunde man inte ha sett till att ”vi” fick den digitala varianten först av alla, gärna innan ”friåkarna” på Readly. För transparens skull ska jag säga att jag har Readly och gillar tjänsten. Som nummer två, majoriteten av nummer var inplastade, så varför inte sätta att utdelningsdatum på plastomslaget gärna innan den landat i tidningskioskens hyllor och på nätet? Här hade man enkelt kunnat ge ”mervärde” och leveranskvalité. Se för guds skull till att att jag känner mig prioriterad kund.

Problemet Teknikens Värld;

Jag nämnde att det blivit förändringar sista månaden. Det var inte bara Klassiker som nu slutar komma. Även Teknikens Värld får tacka för sig. Här insåg jag att förlaget lagt om mig till tillsvidare prenumeration, -Fine om priset varit i paritet med lösnummer och inte en saltad faktureringsavgift som utgör 14-15 procent därtill kommit som lök på laxen. Så i praktiken så var varje nummer 13 kronor dyrare än i butik! Vafan får jag för min pengar. Samma problem här, tidningen kom tidigare i tidningshyllan än brevlådan?! Så varför betala extra för att få något senare än övriga? Så samma sak här, bara att avsluta prenumerationen och se om det finns incitament att fortsätta. Jag läser inte tidningen slaviskt, till skillnad från tex Klassiker. Så här är det bara att jaga lösnummer till arkivet – på sikt.

Så free-tip onsdag till dig som jobbar på något tidningsförlag.Se till att ge prenumerantera lite mervärde. Så vida du nu inte bara kränger lösnummer. Men vi är väl inte i forna kvällstidningsbranschen?

 

Att inte vara sån – håll ihop samlingen

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Pallen på bilden var, snudd på overkill. Ja på mer än ett sätt, Visst, kartongen var tung. Så pass, att speditören ansåg att det var gods att frakta på pall. Om det, inget att klaga. Arbetsmiljön bör ju vara i fokus. Innehållet i lådan, 36 utgåvor av Bilkatalogen. Ja det var i alla fall 32 extra dubbletter för min del.

Men där och då kände ja, var inte den som bara plockar russinen i samlingen. Så på den vägen var det. Bara att köpa hela klabbet. frakta på pall, bara för att nu ta ur de fyra numren jag behöver. För att bara läggs resten i arkivet.

Men på det hela taget. nu är även Bilkatalogens utgivning komplett i arkivet. Nyfiken på ett axplock årsböcker, titta in på https://majks.se/www/Katalogerna.html

Att vårda sin inre Fälldin – Håll gränsen!

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Jag må erkänna, det är tämligen tillfredsställande att scanna in och katalogisera nya tidningstitlar. I brist på nytt att arkivera så är det lätt att falla till föga. Möjligen att inte hålla sig till den smala vägen.

Just nu ligger frestelsen i tre kartonger i trappen. I dessa, 30 årgångar med Vi Båtägare. Ja du hör, det är inte direkt motorlitteratur i form av Bilar eller motorcyklar. För att än mer tassa på gränsen. det finns dessutom 15 årgångar med fisketidningar…. Ja vad ska man säga…

Men i tider av tvivel. Lita till din inre Fälldin och hans klassiska order till försvarsministern under ubåtskrisen 1981 – Håll gränsen!

När privatimporten var en folksport

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Om nu 25 år sedan får antas vara ett mannaminne. det finns de som vill hävda det i alla fall. Ja då var det inte i det här mannaminnet det begav sig. Men strax efter vårt senkomna medlemskap i EG som rakt omdanades till EU vällde det in bilar i landet. Det skrevs spaltkilometrar i varje motortidning av rang. Det var tips och trix och allt vad man nu skulle ha koll på. Magkänslan är att det sålde lösnummer men även hade en viss folkbiladande karaktär.

Om nu privatimporten i slutet av 1980 och tidigt 1990-tal tidigare mest varit en företeelse för utlandsposterade svenskar på väg hem. Ja det var ju dessa som hade det vidaste nålsögat att ta sig igenom. Så innebar avreglering i form av slopande av särregler för nybilar om de uppfyllde regelverket för EU’s helbilsgodkännande.

Det i kombination med en inte helt oäven privatekonomi och utsikten att kanske skaffa en årsgammal bil till fördelaktigt pris, köra den något år här hemma och sälja till högt begagnatpris. Ja det var i alla fall det som tidiga anammare hävdade att det gjort. Och vem ville inte få bräcka grannen med en topputrustad stortysk? Hur det blev i verkligheten kom det även att skrivas spaltkilometrar om.

Lättlurade svenskar som inte direkt detaljstuderade om stämplarna i serviceboken verkade rimliga. Eller som någon skrev, -det är inte troligt att ratten och pedalgummin blir fullt så slitna på blott xxxxx km körsträcka. När väl marknaden kom till det läget att det var dags att casha in ja då var det inte fullt lika lätt att kränga den där importbilen. Avsaknaden utan stolsvärme eller rent av kontinentalvärmepaket som inte mäktade med att värma kupén vid -20 C kunde ju vara en stor plump i protokollet. För att inte tala om att vid det här laget var man inte den enda som fått den briljanta idéen att shoppa bil från utlandet. Ty även de som ville skaffa ny bil hade fått insikt om att det fanns besparingsmöjligheter i att ha en lång weekend i mellersta Tyskland. Å skulle utbudet av bilar inte falla på läppen. Ja då fanns väl möjligheten att bystta bilen full med fulöl på vägen hem.

I andra fall insåg man att man råkat köpa en citron och försökte göra försäkringsanspråk för om möjligt få ersättning. Man kan väl säga att det var en och annan som fick sina fiskar varma och rent av fick skaka galler för sina kreativa försök som resulterade i försäkringsbedrägerier.

Året 1997 så gjordes i alla fall en stor insats för att avmystifiera processen att åka utomlands för att köpa sin nästa bil. Bröderna Lindströms förlag och skribenten Roland Niklasson, som skrivit för bland annat Teknikens Värld gjorde slag i saken och satte processen mellan pärmar, eller ja i alla fall Kartonnage. Låt mig presentera publikationen med den imposanta titeln ”Stora Bilimporthandboken – AutoGuide ”complete European Car Price Guide”. Nja det är inte direkt så det rullar av tungan direkt. Om det blev några fler utgåvor – svårt att svara på. Jag hittar inget om denna i Kungliga Bibliotekets rullor. Om någon möjligen känner till något, eller om skribenten själv kanske får ett ping när jag nu nämnt ditt namn. Hör gärna av dig 0702170017 @ majks.se

 

Allt osparat är för evigt förlorat del 2

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Lördagens lunchnöje – att undsätta 9 bananlådor med tidningar som stod på tur att köras till återvinningen. Har inte plats egentligen att förvara ännu fler dubbletter. Men utsikten att Vi Bilägare från 1964 och framåt bara skulle återvinnas kändes ovärdigt.

1980-talets biltidningar verkar vara ropet

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Det är onekligen lite lätt att glömma bort mitt andra lilla webbprojekt i form av Majks.se. Nu gör jag regelbundna uppdateringar. Men eftersom antalet tillfällen någon hör av sig om sidan är få. Ja då är det lätt att glömma bort att det nog finns besökare där också.

Det som händer på den här sidan följs ju upp av WordPress och redovisas titt som tätt. Men Majks.se har inte samma fina teknik i bakkant som håller koll. Trodde jag, i ett svagt ögonblick har jag visst aktiverat någon sån spårning. Så döm om min förvåning när besöksräknaren snurrat upp 26500 besökare det senaste året! Det är helt klart över förväntan.

Så min nyvunna insikt är att 1980-talets biltidningar verkar röna intresse, Nu Automobil och Bil & MC är i ropet just nu som det verkar.

 

 

Det är något med saker som går att lägga i nummerföljd…

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Samlardjävulen har stundom lätt att sätta klorna i mig. Den enskilt farligaste faktorn uppkommer när man råkar få två eller fler än så i en serie. Skulle det dessutom gå att kunna kvantifiera och säga. japp det är hela utgivningen med XXX antal i nummerföljd. Ja då är det lätt att falla till föga.

Nu senast har jag beslutat mig för att försöka samla ihop hela utgivningen av publikationen Bilfakta. En härligt knastertorr periodisk redovisning av bilutbudet under åren 1966-2010. Nu har jag dessbättre, eller värre, inte hela serien i regalen. Det finns lite enerverade gluggar att fylla. Men det går så smått framåt. Nu listar jag väl in något 110-tal av 128 utgåvor i grundserien. Men samlarnerven har redan insett att det även fanns en parallell utgåva för Transportbilar. Här finns det bara ett nummer av 27…

Ja det är inte alltid lätt att ha arkivering och samlarmani som drivkraft.

Vill man följa exakt hur långt jag kommit i karterandet så går de utmärkt att spana in på https://majks.se/www/Bilfakta.html

killing your darlings – att rensa dubbletter i arkivet

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Det bär mig emot att faktiskt kasta tidningar. Det känns alltid lite vemodigt att gallra ut de där kartongerna som stått. Att dem fått stå har väl varit av någon tanke att det borde finnas ett hem även för dem. Visst vissa titlar är enklare att gallra. Här är tråkligt nog Teknikens Värld i egen strykklass. Inte för att jag inte uppskattar tidningen. Nej till protokollet vill jag föra att det var tack vare(?) en donerad uppsättning TV samlandet kom igång igen. Nej problemet är snarast att tidningen har varit den mest spridda av magasin* så tillgången är säkrad. Det går oftast 13 på dussinet och utbudet är oändligt. Ja minnesgoda minns säkert att jag redan förra året hystade iväg några hundra kilo i återvinningen.

Men här någonstans börjar det smärtsamma i form av att inse att även Motor och Vi bilägare, som ofta är mer svårfunna, ligger på tur. Utsikterna att någon skulle visa intresse för Motor från 1990-talet känns låg. Det är ju knappt någon som visar intresse ens för de svårfunna årgångarna från 1950-talet. På samma vis hänger Vi Bilägare på gärdesgården så att säga. Här tror jag jag det är snudd på komplett från tidigt 1970-tal och i den härligt låga papperskvalitéerna som dagstidningspressen gjort sig känd för.

Så det är väl bara att komma sig för och faktiskt ta dör på hjärtebarnen?

*Teknikens världs upplaga har oftast legat i topp upplagemässigt. Men Vi Bilägare var i samband med nylanseringen 1964 betydligt större. Men här skiljer jag på Magasin på bra papper och som i Vi Bilägares fall Tabloid på dagstidningspapper.

Att få arkivera färdigt…?!

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Den gode skriftställaren Kjell-Albin Abrahamsson präntade ned en bok i den senare delen av utgivningen. ja kanske rent av den sista han hann med. Titeln verket bar var, ”Låt mig få städa klart”. Jag tror inte att vi har så många likheter utöver tanken på att få bli klar med sitt värv. Kjell Albin brann för att få avslöja kommunismens illgärningar. Jag brinner mer för att få katalogisera Motorisering av nationen Sverige. Ja sett på så sätt kanske även det ett illdåd om man fråga en och annan.

Att jag nått en viss volym i arkvibildningen säger siffran 13 300. ”Nuffran” berättar hur många omslag jag scannat in och lagt i kronologisk ordning efter titel, årtal och nummer. Det är en och annan pappersbit inser även jag.

Nu växer inte volymerna på samma vis som förr om åren. Naturligt är det, då ”kolonnerna” i samlingen såsom Teknikens värld, Vi Bilägare och Motor i någon mån får anses kompletta om än med fåtalet gluggar.

Jo det finns såna än i dag, sist jag kollade var det nog ett 60-tal nummer av tidningen Motor som saknades, men det är på ett bestånd av typ 2300 nummer, Samma sak så är det glest bland Teknikens Värld från 2020-talet. Snabbt höftat så är det säkert ett 40-tal nummer jag borde lägga manken till att samla in för att få det komplett.

Nej nu råder fokus på att bredda med fler titlar. Vad sägs om Motor-Life där det är lätt att få en komplett utgivning med ett nummer! Det fyller ju inte på räknesnurran på omslag med vidare värst. Men samtidigt så ger det ju ännu en komplett titel att lägga till handlingarna. Frågan är väl vad som är värt mest? Eller rättare sagt – vad borde rankas högre?

Att det nu handlar om nyanser och att lappa i gluggarna är lätt att komma fram till. Och det roliga i att bygga nya sammanställningar. Sommaren projekt var exempelvis bilkataloger har blivit ett nytt nöje. I hyllorna finns de titlar som givits ut sedan 1960-talet med årgångssammanställningar över bilutbudet. Det blev tydligen närmare 180 stycken som finns i samlingen. Insikten om att jag även borde samla in alla 130 numren av Bilfakta från Jan Ullén och Autograph är ju en ny smärtsam insikt att beta av under vintern…. Men allt som kan läggas i kronologisk ordning föder i viss mån någon form av sinnesfrid. Ja hittills har jag nog lyckats lägga vantarna på något trettiotal.

När jag härom veckan fick frågan vad jag är för typ av katalogiserade arkivarie så kom jag direkt att tänka på bilden nedan som exempel. För har man väl kommit till insikt om att boken ”Allt om bilen” gavs ut i två upplagor och två tryckningar ja då får man minsann skaffa alla fyra, första utgåvans två tryckningar 1976:1 och 1976:2 samt andra utgåvan  med tryckår 1979 respektive 1980. Sen bör man ju ha originalet på engelska som referens 🙂

När hösten kommer och tiden gått för fort…

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Det är inte utan att vintertidsomställningen för några dagar sedan, deklamerar att hösten verkligen är här. Hösten är för övrigt den tid på året då jag förlänger mina prenumerationer på biltidningar att samla på.

Möjligen känns det hela extra ominöst och ödesmättat när så många mörka saker samlar sig till den perfekta stormen.

Inte nog med det tråkiga vädret, den mörka uppsynen utanför fönstret, då sammanfaller med den glåmighet som tidningsbranschen alltjämt plågas av. Personligen vurmar jag lite extra för publikationerna som OK förlaget har i sitt stall. Det är inte utan att det känns som såväl Vi Bilägares som Klassikers skribenter är en del i vardagen.

Jag har även äran att vara vald som Ägarombud i OK Ekonomisk Förening. Ett ärofyllt uppdrag, om än där jag är en udda fågel som årligen pratar vikten av att förlaget får fortsatta förutsättningar att verka trots höjda omkostnader men framför allt vikande intäkter. Jag är inne på min andra mandatperiod men jag noterar ett illavarslande mönster i bulletinerna som kommer från styrelsen. Synnerligen lugubert ter sig skrivningarna om fortsatta utmaningar och vikande intäkter. Om det var det första gången dem torgfördes vore jag lugnare. Men när dem är med för andra året i rad anar man ett mönster. Eller mönster och mönster, man anar att det kan komma jobbiga besked i framtiden.

Som inte det vore nog så börjar nu samtalen mellan oss ägarombud antyda att flera av oss ägarombud nu valt att inte ha automatisk förlängning av prenumerationerna.

Det inte är någon större sak att inte ha valt att aktivera automatisk förnyelse. Men som indikator på vart hän det barkar kan vara ett lackmuspapper i alla fall. Som den nyfikne jag är jag är beslöt jag att forska lite . Ett mail till någon i förlagssvängen kammade noll. ”-Inget man följde upp.”
tjänsteleverantören replik. ”Jodå det erbjuds och är en del i uppföljningsverktyget”
Koncernchefen har valt att inte svara.

Om jag väljer att förlänga prenumerationerna? Juryn är ute för överläggning… Möjligt men inte troligt att det blir 24-månaders alternativet direkt.

Fortsättning lär följa