Mannen med röntgenblick – del 2

Minnesgoda besökare drar sig säkert till minnes att jag redan för två år sedan tog upp mannen med röntgenblicken. Min insikt om denne virtuos existens kom sig av de otaliga illustrationer som bär Herbert Müdsams signatur exempelvis i Vi Bilägare.

Ett av Herberts omtalade verk i Teknikens Värld anno 1970

I det tidigare inlägget kunde jag dock konstatera att jag min kännedom i övrigt var smått skral. Över tid så har jag nu hittat ett och annat matnyttigt. På ledarplats i Teknikens Värld nummer 2 1970 konstaterar en imponererad Olle Leino att det handlar om en blygsam mästare och nämner att det kommer en illustration i samma nummer av en Volvo 1800E som minsann tagit 100 timmar att färdigställa. I den samma texten så broderar man ut historien med att Herbert kommit till landet några år tidigare.

Illustration publicerad I Illustrerad Motor Sport #5 1965

Här hade det ju kunnat vara gott nog kunskapsmässigt. Men döm om min förvåning när jag i Illustrerad Motor Sport hittar fantastiska sportvagns illustrationer av 1930-talsvagnar på mittuppslaget signerade Müdsam och det så tidigt som #5-1965. Dessa eminenta skisser publiceras sedan regelbundet i mittuppslaget under kommande år. Ibland signerade Herbert men även andra kändisar så som Toomas Tandre – mannen som i sin tur förser väldigt många av tvåhjulingar med ny fräsch dekor via Auto Arkiv i Sunne.

Enligt en mer sentida artikel, publicerad av Vi Bilägare i #7-2000 så presenteras Müdsams värv och sätt att jobba lite mer ingående. Här framkommer en lite mer detaljerad bild över bildproduktionen och för vem som han jobbat. Jag tror mig kunna säga att Teknikens värld var uppdragsgivare åren 1970-77 och därefter tog Vi Bilägare över som stor samarbetspartner.

Ja, ett par pusselbitar till blev det i bilden av mannen med röntgenblicken.

I katalogiserandets otjänst – del 7

– Jag jobbar bara med de bästa motorjounalisterna…

Ja påståendet är ju helt korrekt och passar väl in i min roll som katalogiserandets förkämpe. I mitt fall kopplat till de motorjounalistiska sju decennium som ryms i min tidningssamling. Och min insats är ju att katalogisera deras publikationer, så jag jobbar ju med dem, eller i alla fall deras verk.

Själv trodde jag nog att min samling skulle kunna täckas av långa tre linjer. Teknikens Värld för det breda spektrumet med spets. Vi Bilägare för det folkhemsförankrade och balanserade och Motor för nischengagemanget med rätt att tycka och vara remissinstans.

Men sedan började det nog spåra ur. För motorengagemanget var ju än mer spetsfundigt i spåren efter andra världskriget. Motorsport i alla dess former var ju en engagerade publikfriare. Jag har kommit att inse att varje köping och socken med självaktning bildade egen motorklubb. Och var och en av dessa med samma mått av självaktning och ambition arrangerade någon form av tävlingar.

Motorsportresultat ger egen nisch

Att sedan resultaten från alla dessa tillställningar var ju nödtvunget att hamna i tryck så då fanns ju behovet av ännu fler resultatmagasin. Och vips fanns ju även ett trängande behov av att införliva lite klassiska Bilsport. Nu pratar vi så tidiga nummer som dem innan Bilsport av idag i Albinsson & Sjöberg regi tog över 1975.

Av en annan slump kom jag in på Illustrerad Motor Sport och det var ju likaledes läge att katalogisera. Att sedan ett par vackra årgångar Motorföraren i härlig tvåfärgsrepro kom i min väg gjorde ju inte saken lättare. Ja jag skulle nog tillstå att Helnykterhetsgänget var strået vassare på snygg layout än samtida Motor.

Väl i mål?

Här trodde jag nog att jag nått i mål, men tji fick jag. I veckan som gick så var fick jag även ett tiotal årgångar med Husvagn & Camping. Den rationella delen av min stackars skalle konstaterade att -Ja det är ju bilrelaterat och kopplat till bilismens utveckling…. Den mer känslobaserade funktionen i nämnde skalle känns mer undrande om jag verkligen tror att husvagn är något att stå efter….

Nu återstår väl det prekära i att ett katalogisera alla dessa sidospår, men kanske mer trängande komma på hur jag ska lyckas presentera allt detta. Jag menar, det finns ju ingen direkt vinst i att bara lägga det hela i arkivet utan att försöka åskådliggöra alltsammans på något kul sätt. Det vore ju bra att fylla exempelvis https://www.majks.se med lite nytt innehåll igen.

Råkade jag säga att jag nu börjat tvivla på min egen avgränsning?!. Ja, jag har medvetet valt att inte täcka in särintressejournalistiken i form av tidningar som berättar om enskilda exemplar, tänk byggreportage eller bilträffsrapportering. Inte för att nu trampa alla Wheels, Colorod, Power, Bilsport, 4WheelDrive osv på tårna, men de har en annan typ av spetsintresse som jag inte riktigt fascinerats av.

Men i morse kom jag på mig själv att fundera på om Classic Motor eller kanske Klassiker passar in? Vän av ordning skulle givet kasta in brandfacklan och ställa frågan om inte Automobil och Auto Motor & Sport vore mer logiska val. Ja någonstans där befinner sig tankarna hos den hamstrande samlaren idag….

Dags att lägga det virala 2020 till handlingarna

Lika bäst att redovisa det ovedersägliga direkt, låt säga i ett enkla kategorier så som;
-Bilförvärv, direkta och indirekta, två, eller möjligen tre, lite beroende på den matematiska ansatsen.
-Avyttringar; solklart en, men ska samma logik råda som kopplat till förvärven, och de bör den väl, två.
-Ändrad inriktning på samlingar; ähuu jaha ja?! Den är svår men ja, låt enas om flera.
-Bilnyttjningskoefficient; trots avsaknaden av sommarsemester på kontinenten, hög, jag nära på frekvent
-Nöjdhetsfaktor; på det hela över förväntan.

Bilfronten

Ja låt oss börja bena ut det här med bilarna. Köp i eget namn; ett – i form av Flisan, den flagande Skoda Felician. Indikta två eller tre då Seat Arosan Jimmy kom till familjen. Sedermera donerades den till dottern. Som därefter återskänkte Jimmy till hustrun så det blir ju faktiskt två förvärv om än av samma bil. Dottern valde att att låta Jimmy ersättas av Twingon Pelle som numera även får anses stå i undertecknads omvårdnad och förvaltning. När väl lilla Jimmy kom åter så blev platsbristen svår så den Flagande Flisan fick respass. Så fordonsuppställningen är idag ganska översiktlig, Octavian Uncle Ben, Passaten Diesel-Doris, Fiaten Pellefant och slutligen Arosan Jimmy.

Samlandet

Samlingskoefficienten; ja faktorn är nog konstant – det ligger väl i linje med påståendet att summan av alla laster just är konstant. I mitt fall så har jag skiftat från en herrans massa pedalframdrivna velocipeder, nu finns det bara ett ett antal strax under summan av alla fingrar kvar vilket väl är en halvering från försommarens bestånd. I gengäld har nu ett obegripligt stort antal tidningar av de tre pelarna i samtidens motorjournalistisk. Teknikens Värld återfinns nu med varenda nummer som gavs ut åren 1958-2019. För dig som vill kvantifieras så rör det sig väl om 1700-1800 utgåvor. Motormännens husorgan Motor från åren 1960-2017 vilket väl blir i häradet 1250 nummer. Samt Vi Bilägare och här rör det sig om grovt skattat 1000 nummer. Så bytet från 10 cyklar mot typ 4000 tidningar…. plus nästan lika mycket till i dubbletter…

Bilutnyttjningsfaktor

För att inte ha gjort någon bilsemester så skulle jag väl säga att jag kört mer bil än på väldigt många år. Tidningssamlandet har krävt sina mil. Uppskattningsvis landar vägmätarpåslaget på strax över 2500 km men det är förstås en grov skattning. Otvetydigt är dock att följande orter har besökts: Borås, Skillingaryd, Björneborg, Västerås, Eskilstuna, Mjölby och Bromölla. Tråkigt nog, dem flesta var och en som enskilt resmål. Om transportstyrelsens broavgiftsfakturor ska nyttjas som inteckning över sakernas tillstånd så damp en räkning ned i lådan på sex resor över bron i Motala för resor företagna under en och samma vecka! Därtill har jag åkt en hel del till och från jobbet, även om nu detta inte ger särledes stort påslag.

Nö(j)dhetsfaktor för året 2020

Jag skulle nog säga att året gått över förväntan, visst en massa uppoffringar i form av sociala restriktioner. Väldigt mycket inställda planer kopplat till bilevent. Men också en hel del som utvecklat mitt bilsamlande. Utan Covid/Corona så hade troligen inte två av de tidningssamlingar jag blivit ägare till bytt ägare. Troligen hade dessa inte heller annonserats ut på nätet om man nu inte ändrat sina vardagsbanor och häckat mer på sociala medier eller liknande.

 

I katalogiserandets otjänst – del 6

-Va ska jag ta mig till med alla dubbletter?

Som så ofta – övertar man någon annans samlingar så är risken uppenbar att det blir dubbelt av ett eller annat…. I mitt fall så började jag med att sammanställa en komplett samling… För att sedan upptäcka att jag hade nära på en komplett dito till, minus en handfull nummer spritt över 40 årgångar.

Det räcker inte med två, man kan ju ha tre

Som lök på den kända laxen så insåg jag att jag även besitter en inte helt oansenlig linje med tripletter!!? Och det är bara det som jag hunnit katalogisera kring Teknikens Värld. Därtill finns ungefär 1,5 uppsättning Vi Bilägare åren 1977-2019 med ett glapp på ca 10 nummer. Merparten av dem saknade är nummer ur årgångarna 1983-1985. För att göra det hela än mer prekärt så huseras en likaledes en stor samling Motor. Här återstår det att kontrollräkna “huvudsamlingen” som redan finns i sina trevliga tidningsboxar. I reserv så finns “en halv” uppsättning om något nu mot förmodan skulle saknas…

Samlande kräver omtag på lagringen.

Efter att jag nu funnit ryggraden i tidningskaoset så insåg jag vikten av att möblera om. Nu huseras “referenssamlingen i trevliga tidningsboxar i 6 bokhyllor på kontoret. I motsatt ände av rummet huseras dubbletterna. Det är allt skönt att även ha en “blädderuppsättning”;-)

I Katalogiserandets Otjänst – några handfasta råd (del 5)

Min käresta tycker att jag är en “hoarder”. Ja jag har väl mig själv att skylla. När jag släpe hem mina “byten” så har jag inte riktigt kunnat förvara det hela. I jakten på min tidningssamling har jag stött på många kreativa, men kanske inte så praktiska sätt att förvara sina guldklimpar.

Men jag har dragit lite lärdomar som jag gärna delar med mig av. Framför allt rörande att samla och förvara tryckt material såsom tidningar, böcker och broschyrer.

Fallstudie; förvara stora mängder Biltidningar – årgångarna ger styrka och stringens

Ett – välj en princip för hur du ska förvara din tidningssamling – enhet ger lugn!

Tidskriftssamlare

Tidskriftssamlare är bra för tillgängligheten men tidningarna far illa så snart något ska tas fram eller flyttas. Här finns mängder av varianter dem flesta mindre bra och oftast i fel format, antingen för breda eller för smala, speciellt för dig som vill ha kronologisk förvaring. Stor varning för dem med massa snygga hål i sidorna, du kan ge dig den på att samlarobjekten garanterat fastnar i och sticker ut genom hålen och skadas. Vanligast är väl att man förvarar trycksaken med ryggen inåt för att hålla ihop de lösa sidorna. Det gör att moderna årgångar av biltidningar inte ryms i exempelvis en 12cm bred samlare. Att dem sällan är av samma modell när man råkar bli vid en samling föder ett visst mått av Kaos, färg och form formligen slåss om uppmärksamheten och det blir bara en ända röra i mitt sinne.

Tidningsbuntar

Tidningsbuntar är en annan princip. Här bör man väl slå in alltsammans i något trevligt omslag och kanske rent av försegla med snöre. I alla fall om du förväntas öppna och ta del av det hela. Ihoptejpade buntar inbjuder inte till läsning och då blir det bara stående som död materia och hyllvärmare. I princip gillar jag tanken, men jag har varit med allt för ofta om att man faktiskt drar sig för att kolla med tanke på att det blir så jobbigt att packa upp oavsett hur välstrukturerat man sorterat och gjort snyggt. Här illustrerat med bild från en samling Teknikens Värld jag avhämtat.

Kartonger

Kartonger, här brukar gamla kartonger till kopieringspapper vara kung, på gott som ont. Ja det är ofta rätt format numera. Gamla trycksaker har en tendens till att inte vara av A4 format så här kan det bli spännande. IKEA har även en billig tämligen bra kartong som jag tror lystrar till Pappis. Oavsett kartong så tycker jag det blir lite svårt att hålla rätt i dessa och en fylld kartong brukar rymma 40-60 tidningar vilket gör det hela väldigt tungt och svårroddat. Här illustrerat med ett exempel på en mindre välsorterad och vårdad samling med mestadels medlemstidningen Motor från Motormännen (Riksförbundet M Sverige)

Tidningsboxar

Just nu är jag frälst av Tidningsboxarna – jag har hittat dem i tre olika bredder, 6, 8 och 12 cm. Prismässigt så är det lite dyrare än Ikeas kartonglösning men så mycket enklare för att få ordning. Jag väljer bredd på box utifrån omfånget på det som ska arkiveras. En modern årgång av Teknikens Värld ryms i en 12cm box och äldre (tidigare än 2000) i en 8cm. utgåvor innan 1970 bör få plats i 6cm boxarna men där har jag bara två årgångar än så länge.

Hemligheten är att vända halva innehållet eftersom ryggen av tidningen är som tjockast. Tack vare detta så kan jag lätt veta vari bunten som tidningen finns då jag alltid ställer sista utgåvan för det året till vänster och första numret till höger. Växlingen i bunten gör jag vid nummer 13 och 14 i fallet med Teknikens Värld då dem ger ut 26 nummer per år.

TVÅ – finns platsen att ha detta samlat?

Överväg om du verkligen har plats – räkna hyllmeter, som jag nämner ovan, mina tidningsboxar finns i tre bredder och är det som jag bedömer det mest flexibla och tillgängliga sättet jag hittat. I mitt fall förvarar jag dessa i nyinköpta lagerhyllor från Ikea av modell Hejne (hette tidigare Gorm)
Ett par exempel för dig som vill räkna;
-Teknikens Värld 2000 eller nyare 12cms box vilken tar 12,5 cm hyllplats, dvs 8 årgångar på en meter. Tidigare årgångar 8,5 cm/år
-Vi bilägare fram till 1990 17 cm  (2st x 8,5) , 1990-1998 25 cm! (2×12,5) 1999-2006 8,5 cm.
-Tidningen Motor 6,5 cm  för årgångarna mellan 1975-2010-talet, senare årgångar går ofta två i varje 6 cm box medan tidigare årgångarna 1930-1970 kräver oftast två per årgång.

TRE – Fråga dig om det är här det slutar eller letar du fler årgångar att samla på?

Här kommer väl den riktiga vattendelaren i samlandet. Kommer det blir mer som ska in? Och i så fall, har du tänkt på hur det ska förvaras?
Just med den här frågan rådbråkar jag mig själv med just i dagarna. Om jag nu kommer hålla fast vid mina tre tidningslinjer TV, ViB och Motor finns det då mer som ska införlivas i samlingen? I mitt fall vet jag att svaret är Ja – det finns mer som vore kul att förvalta.

Exempelvis tidningen Motor står högt på önskelistan mycket beroende på mitt intresse för Motormännen och dess uppgång och förfall. Här saknas i princip alla tidningar och snabbt höftat så behöver jag väl 60 årgångar för a 6,5 cm, typ 400 cm till. ViB har jag ett glapp åren 84-88 och nutida, dvs från 2008 till dags dato då här borde det bli ca 150-200 cm till.  Om nu ändå ska önska så vore väl en komplett serie från 1948-1968 inte helt fel för Teknikens värld. Ja summa summarum bör väl bli typ 8 löpmeter till och 100 tidningsboxar…. och ett par bokhyllor… jag det plockar på.

FYRA – är det värt det?

Det här är kanske en filosofisk fråga såväl som en samlarteknisk och slutligen ekonomisk. Filosofisk på så sätt att ens samlande kan kosta på i relationen med andra, dels nära och kära och dels kreti och pleti som gärna tenderar till att hänga upp sig på det rent navelskådande det kan vara att leva i forntida material. Här överlåter jag till dig som känner ivern och lustan att avgöra för din egen del.

Samlartekniskt – här blir det lite intressant just i dagarna. Nu skänks bort otroligt stora mängder med tidningssamlingar. Jag har bara under 2020 fått två kompletta dito som omfattade 38 respektive 60 årgångar. Allt till skänkt mot att jag hämtat det hela. Men stora samlingar hamnar trots allt i pappersåtervinningen! Så här finns chansen mot massa gratisarbete och många mil i bil hämta och grundlägga sitt samlande på ett enkelt sätt. De stora antalet annonssajter gör att det också verkar rimligt lätt att hitta guldkorten runt om i landet. Jag tror att Covid-pandemin får folk att utvärdera och göra om hemma och då inser man att det kanske finns bättre sätt att nyttja sina ytor än att lagra 6-7 löpmeter “-tidningar som bara är i vägen” för att citera en och annan uppgiven närstående

Ekonomiskt – nej det är inte värt ett smack. Idag svämmar internet över av annonser från ett stort antal samlare som säljer delar av sin samling, oftast styckvis till någon hugad spekulant som behöver komplettera eller hitta en specifik artikel om något. I mitt fall kommer jag säkert ge den där 70-80 kr för att få tag på nummer 14 1980 av teknikens värld som är den enda luckan jag har. Portokostnaden är en för stor del, tidningen kanske betingar strax under 30 men leveransen går loss på minst 44. Större samlingar är i princip omöjliga att skicka då vikten gör det svårt. En årgång TV av nyare snitt (efter 2000) brukar väga mer än 5 kg.

FEM – Läs och begrunda!

Nu har du lagt all denna energi på att bygga din samling, allt står där snyggt inrättat i snörräta rader på lagerhyllorna. Glöm då för allt i världen inte att läsa och använda materialet. Här brister jag själv på den punkten. Till mitt försvar får jag väl säga att jag just börjat få ordning. Tidningsboxarna kom så sent som förra veckan och först nu börjar jag se strukturen i vad jag faktiskt samlat på mig. I mitt fall har jag en idé för min samling – och vad det kommer ut av den, det ber jag att få återkomma med om några månader….

Fallet Bilbroschyrer – det kaotiska i att blanda märket och modeller….

Ja här har vi ett svårare case om du frågar mig. Dels för att det inte finns samma stringens. Det är sällan ett givet antal nummer eller ett givet omfång som kommer behöva plats.

På hög – ja det har en tendens att bli så, i alla fall i min samling. Inte så jag vill ha det men jag erkänner. De olika formaten och olika tjocklekarna gör det svårt att hitta den där optimala

I plastficka och pärm. här har jag upptäckt de internationella förvaringspärmarna, ja dem utan svensk hålbild för A4-delningen. Underbara och rummer överskådligt mycket material. Nackdelen är väl att Plastfickor av bra kvalité börjar bli svårfunna i dessa lågprisdagar. SÅ länge man finner en bra plastficka så tycker jag det här är Guld-alternativet

I kartong – Här älskar jag Ikea Pappis för 7 ynka kronor så kan man gömma det mesta i trycksaksväg så ögat i alla fall får lugn…. Hur praktiskt det är ska jag väl vara upp till var och en att avgöra. För mig fungerar det bra, mina bilbroschyrer skaffar jag mest när jag funderar att byta bil. Det är liksom en del i det där osäkerhetsreducerandet jag söker. Titta i broschyren och se om det appellerar till ens ego och persona. Därefter har dem en tendens att bara ligga och skräpa i en hög på källargolvet.

I övrigt läs om tidningar för handfasta tips om hur jag resonerat.

 

 

 

I katalogiserandets otjänst – del 4

I min iver att rädda det som räddas kan, till minsta möjliga kostnad så har jag haft turen att hitta två uppsättningar med Teknikens Värld av blandade årgångar. I båda fallen så fick jag samlingarna mot att jag avhämtade eländet. Ett tydligt mönster var dock att, samlaren var synbart uppgiven över att behöva göra sig av med det hela. Medan hustrun var innerligt tacksam att någon annan förbarmade sig över att få bort eländet från respektive källare. Jag har dock faktiskt betalt pengar för att bli vid en samling med inkomplett Vi Bilägare från 1977-2008. Hålet för årgångarna 1984-1988 grämer mig ofantligt.

Fynd är sånt man fått till skänks

I somras hade jag äran att avhämta samling nummer ett. Som så ofta så var donatorns hustrun påhejande och meddelande att det minsann fanns fler tidningar om jag nu var intresserad. Handen på hjärtat, har man redan kånkat ut 50 årgångar a 3-5 kg. Då gör det inte nämnvärt om det blir en några kilo med tidningar till. Den här gången var det en samling med Illustrerad MotorSport. Ja dessa sitter faktiskt i trevliga tidningspärmar  och det finns allt från första numret 1961 till 1973. Även en samling med tidningen Fart och några av dem första Bilsport, ja dem innan Albinsson och Sjöberg tog över utgivningen kom med i bara farten. Exakt vad jag fått vet jag inte än, dem ligger långt ned på att-göra-listan än så länge. Problemet är väl möjligen att jag saknar någon relation till dessa sidospår. Så det känns om jag mest förvarar något. Något som säkert är intressant för någon annan utan att jag kan sätta värde på att jag faktiskt har dessa i min ägo…

Denna text ingår i en serie av inlägg om det här med biltidningar och mitt samlande. Övriga inlägg hittar du här

 

 

I katalogiserandets otjänst… Del 2

Jag kom på mig själv att läsa lite gamla inlägg. Ett av dem handlade om det där med att samla och försöka katalogisera. Noterbart är att jag stolt förkunnade att jag skaffat en bra scanner. Jo scannern finns fortfarande kvar. Men erkännas bör väl att den numera mest står. Från början, mest för att jag saknade saker att skanna. Det blev ingen samling av gamla Teknikens Värld. Det liksom blev aldrig av att få tid att hämta. Och fanns tiden ja då fanns inte medlen, eller bilen att göra det med.

För snart två år sedan fick jag dock tag på en massa årgångar Vi Bilägare. ViB är väl tidningen som mångt och mycket tog över efter Teknikens Värld. Farsan hade en prenumeration och någonstans kändes det väl lite mer realistiskt att läsa om en Ford Focus än Ferraris och andra supersport bilar.

Genast tillstötte dock problemen som, i alla fall dem jag ville hävda, hindrade att jag skulle skanna det hela. Först var det platsbrist, dels på disken, dels skrivbordet och framför allt i någon hylla att härbärgera de tjugotalet årgångarna.

Nya fynd – nya omtag

I somras var det dock nästa bit som föll på plats när närmare 50 årgångar teknikens värld helt plötsligt bara kom till skänks mot avhämtning. Givetvis tänkte jag att nu blir det av – äntligen. Men logistikern i mig insåg att det behövdes ju någonstans att ställa det hela. Samma mått av logik redan innan jag fått dessa 10 löpmetrar med tidningar sa att jag inte hade plats. Skam den som ger sig – nu har jag i alla fall köpt ytterligare 6 bokhyllesektioner och knö’at in på mitt lilla kontor i källaren. Så nu har jag ingen plats för Scannern – hmmmm. Fortsättning lär följa, det är ju mycket höst och corona kvar att genomleva.

Denna text ingår i en serie av inlägg om det här med biltidningar och mitt samlande. Övriga inlägg hittar du här

Herbert Müdsam – mannen med röntgenblicken

I dagarna landade ca 500 biltidningar i min källare. Närmare bestämt Vi Bilägare av de klassiska årgångarna från 1977 och fram till 2006(?).

Det man direkt slås av är formatet på de äldre utgåvorna. Riktigt härligt format i häradet av Norwegian Tabloid skulle jag chansa så där rakt uppochned. Tack vare storleken så är det tidningspapper av lite bättre kvalité. För att klammerhäftningen skulle ha en chans att hålla allt tillsammans så är vissa nummer tryckta i flera delar precis som vissa morgontidningar med aktning. Ett underbart exempel på tidskapsel i tillvaron

Men det som verkligen lyser igenom är hur grundligt man redovisade sina tester, ta bara de underbara bilderna signerade Herbert Müdsam. Herbert måste vara en man med ett stort sinne för detaljer, för att inte tala om att han lär ha varit minst lika formande av generationer av bindgalna bilägares alla uppfattningar om bilarnas beskaffenhet. Det känns lite smått tråkigt att denna skola av allmänbildning tycks ha landat på hyllan… Om Herbert vet jag inte så mycket, men jag tror mig kunna säga att han ha bott i Värmland och att han nådde pensionsålder för 10-15 år sedan. Med lite tur kan jag återfinna det nummer av Vi Bilägare som presenterade denna illustrationsmästare vad det lider.

Som en homage till hur hans flyhänta penna kunde klä av en bil så ger jag exemplet från Vi Bilägares tjugofjärde nummer anno 1981 – här klädsamt visandes Lada 2105 i bara mässingen.