Kategori: ViBilägare

När Vi Bilägare bjuder med armbågen…

Publicerad den

I nummer 14 2023 så lockar Vi Bilägare med spartipset att byta bromsskivor på bilen för att spendera mindre. Ett helt klart behjärtansvärt initiativ inte helt olikt tidningens approach under 1980- & 90-talen. Texten och illustrationerna är sammanställda av en skribent som jag inte kan placera. Jag skulle tro att det kanske är ett uppdrag utlagd på extern part.

Just bromsbyten är spännande, det finns YouTube-kanaler som mer eller mindre nischat sig i genren. Gemensamt i alla fall för dem som likt oss här i Sverige verkar i rostbältet är vikten av att slipa rent medbringaren/navet varemot bromsskivan vilar. Men även att rent av blästra anläggningsytorna på bygeln där bromsklotsarna vilar för att säkerställa att bromsbeläggen rör sig fritt och inte rostar fast över tid.

Skribenten har ett passus kopplat till monteringen en uppmaning om att nyttja stålborsten. Men glömmer att understryka vikten av att få bort all rost och beläggning. Det är nästan så man kan tro att de är i maskopi med OK Verkstäderna som möjligen kan få chansen att felsöka vibrationer vid inbromsning eller anliggande bromsar inom kort.

Extra tragikomiskt blir det när man tittar i samma tidning och hänger ut Mekonomen för att deras verkstad just missat att göra rent navet/medbringaren när tidningen hade sin bil inlämnad… Så de bjuder med armbågen och ger själva inte fackmannamässiga råd i sina egna texter…. men har mage att klaga på andra för bristen av fackmannaskap… Frågan man får ställa sig är, vet man vad man själv skriver om? Eller för att låna orden från tidningens forne medarbetaren Calle C som i veckans Klassikers podd sade  ”Motorjournalister…” med sån betoning och eftertryck att det lät som han själv skakade på huvudet samtidigt.

När medielandskapet ändras

Publicerad den

Att undertecknad är frukten av den era som ibland kallas DDR-Sverige det är bara att tillstå. När jag växte upp under 1980-talet fanns två tv-kanaler. en stark debatt om att förbjuda paraboler och Kabel-tv. Radion hade 3 fasta kanaler även om Program 4 den lite mer lokalorienterade såg sitt ljus runt 1987. Tablån just för P4 var dock inte lika fulltecknad som för övriga kanaler så sändningsuppehåll förelåg titt som tätt under dagen.

Konstigt nog, i detta sparsmakade eterutrymme fanns ett trafikprogram på TV och ett i radion. Att Trafikmagasinet mutat in sin plats i medvetandet hos flera generationer ja det ser jag som fastlagt. Programmet fanns i tablån från 1978 och fram till 2003. Råkar du möjligen vilja återuppleva lite av det som avhandlades så rekommenderas Trafikmagasinets Youtubekanal orkestrerad av ingen mindre än Car-Ingemar Perstad himself.

Åh andra i radion förkom ”Hallå trafikant”. Om minnet inte mig helt sviker så hade den sin plats i tablån fredag eftermiddag, lagom till rusningstrafiken inför helgen. Där huserade istället Sven Colling och Roland Carlsson i studion. Nu var inte Hallå trafikant det första av av trafikorienterade program i radion. Föregångaren hette ”Sveriges Bilradio” och leddes av G C Hammarlund, en inte helt okänd rallyförare och sedermera chef för Nationföreningen för Trafiksäkerhetens främjande  – NTF. Dock var detta innan min tillkomst på jorden så jag kan inte inte säga om de liknande varandra.

I dagens mediebrus finns trafik och fordon med i det allmänna flödet. Det är inte längre ett särintresse som behöver sin egen kanal. Det är möjligen såväl på gott som på ont. För när trafikfrågor redovisas idag blir det med en nyhetsvinkling. Vare sig det må handla om Miljöpåverkan, Väderrelaterade trafikstörningar, Ekonomiska effekter av subventioner av allehanda slag eller fluktuationer av drivmedelskostnader. Arenan för att sakligt informera om Trafik, bilism och motororienterad samhällsdebatt finns inte på samma sätt.

Jag undrar hur länge det ska dröja innan exempelvis Riksförbundet M Sverige (fd Motormännen) tar sig i kragen och gör en mediasatsning av rang?!

 

..bara att tömma papperskorgen, släcka ljuset…

Publicerad den

I dagarna har lilla jag ägnat mycket tid till ”kålrotsmassage”!? Ämnet för nämnda knådande har varit, kommer det finnas någon ekonomisk möjlighet att ge ut papperstidningar?

Att just detta upptagit min tid faller sig av just att mitt tidningssamlande fått mig att fundera. För drygt 75 år sedan, ja lagom i efterkrigstidens Sverige skedde en utmanande omdaning för tidningsbranschen. Pappersransonering gjorde att det var svårt att få tilldelning i sån omfattning att tidningsmakarna kunde; Ett, ge ut så många sidor i varje nummer man kände behov av, Två, tillräckligt många nummer per år.

Ransoneringtider ritade om kartan

Effekten, ja antingen så harvade man på och höll sig till sin tilldelning. Eller så gjorde man som tidningarna Populär-Teknik och tidningen Flyg. Helt sonika gick ihop och skapade en ny tidningen I det fallet Teknikens Värld 1948. Den ene med 12 nummer i något som påminner A5-formats ”ranson” och den andre 26 nummer men bara med ett begränsat antal sidor oftast under 30, dubbelnummer ca 40. Därefter ja 23-26 nummer i A4/Letter per år och över 40 sidor i princip konstant.

Att dagens tidningar har ingen direkt brist på papper. Möjligen billigt papper då. Stigande tryckkostnader tack vare en minskad marknad och konkurres. Konkurrensen på att slutligen få distribuera tidningen till sin läsare är i omvandling. Postnord tittar inte förbi överallt hela tiden, Citymail darrar på manschetten, möjligen kan Bring leverera om det klassas som varuförändelse och inte brev… Utmaningarna hopar sig.

Kostnadsläget ritar om kartan?

Skulle jag sia om framtiden så ser det utmanande ut. När jag försökt söka svar hos dem som borde veta. Så är det ovanligt tyst, eller ska man säga, det är kanske inte något man pratar med vem som helst om. Att kostnadsläget är svårt det kan man ana. Obekräftade uppgifter säger att prisbilden ökat med 50%. Detta i en bransch som inte direkt täljt guld med smörkniv. Bara en sån sak som att två av landets stora custombil-tidningar nu slagit påsarna samman. Visst de fanns i samma förlagshus portfölj men ändå, två snart 50 åriga epoker knådas samman  – ja till vad? Bara en sån skriving att satsa på rörligt som det står i pressreleasen osar 00-tal när alla tidningar med självaktning gjorde TV… Visst Youtube revolutionerade väl även den marknaden…

..bara att tömma papperskorgen, släcka ljuset…

Att jag har en viss fäbless att engagera mig i sånt som möjligen är på väg bort, ja det ligger nog i nostalgikerns natur. Det var inte fullt så mycket påtvingade val i livet när jag då under 1980- och tidigt 1990-tal fick min världsbild satt. Den största kioskvältaren var möjligen att Ian och Bert kom in i riksdagen med Ny Demokrati. I gengäld hade vi flera val av utbud i tidningskiosken. Otaliga var serietidningarna och alla motortidningar. Om du råkar hitta en tidningskiosk i dag så upptäcker man strax att det inte finns fullt så många tidningar att bläddra i 2023.

Det är i sig en paradox för aldrig förr har tidningsutbudet varit större. Möjligen är svårigheten att hitta fram till dem. Att det mesta finns digitalt, ja det förstår jag. Tänk att slippa allt det där med att skicka till tryck och sedan få flera pall tunga tidningar att adressera och emballera. Dessutom betala för såväl papper, tryckeri, distribution och slutligen till pappersinsamlingen för återvinning av det hela. Den digitala distributionen ger ju hela det goda, i form av en tidning med bilder och texter precis så vackert kombinerade som en bra layout kan göra. Men utan de där kostsamma bitarna. Att de dessutom TEORETISKT kan ge publicisten exakt feedback på vilka artiklar jag läst, hur länge jag tittat på bilderna och om jag valde att öppna publikationen igen för att läsa om något. Var jag befann mig, hur dags på dygnet osv. Det måste vara drömmen för en den som ska sälja in en annonsplats. Dessutom kan annonsören få med en direkt länk till sin sida/tjänst/funktion för att jag som läsare ska kunna hoppa dit….

Nej, det är nog så pass illa ställt, att det här med tidningar på papper det är en ekonomiskt utdöende dinosaurie. Det återstår nog mest att tömma papperskorgen, släcka lyset och låsa dörren till det tryckta mediet. Givet saknad men kanske mest av oss som gillar att fylla hyllorna med arkiverbart – tyvärr….

 

 

 

Så var tidningsåret 22 lagt till handlingarna

Publicerad den

Årets sista utgåva av Vi Bilägare, nummer 16 ramlade in i brevlådan i dag. Därmed har årets samlade utgivning av Vi Bilägare och Motormännen landat i arkivet. Likaledes hölls årets och till lika mandatperiodens sista ordinarie möte för oss valda ägarombud i OK. I februari nästa år kommer medlemmarna få rösta för nästa representation. Ödet får utvisa om vilka som får ta vid. För min del vet jag bara att det lär bli ännu ett år med Vi Bilägare och Motor. Båda tidningarna har då jubileum 80 år för Motor och 60 för nya Vi Bilägare.

Lite historia – BilEko blev Vi Bilägare 1963

Publicerad den

I mitt tidigare inlägg som handlade om avgränsningar så berör jag problematiken att veta när man har allt av en tidning. Efter att ha lusläst slutnumret av BilEkonomi så tror jag mig kunna säga.

Första numret av nya Vi Bilägare utkom hösten 1963, i november för att vara exakt.

citat hämtat från John Backlunds ledare i nämnda nummer

” Här har »Bileko» inte räckt till, vilket framgår av tidigare nämnda upplagesiffra. Vad som nu sker i tidningsfrågan är helt enkelt en sammansmältning av IC Stockholms tidigare lokalorgan »Vi Bilägare» och rikstidningen »Bilekonomi». Utformningen av det nya organet, vars namn blir »Vi Bilägare», är redan bekant för större delen av vår läsekrets
genom de två provnummer som utsänts (nov. och dec.).

Det tekniska utförandet av »Vi Bilägare» blir som de flesta uppmärksammat av samma slag som dagspressens. Detta innebär kanske en något försämrad bildkvalitet men i gengäld blir det möjligt att presentera desto »färskare» nyheter. Tekniken möjlig­ gör också att vi kan ge ut flera olika upplagor av tidningen. Norrlänningarna kommer således att få en egen edition liksom de övriga delarna av landet. Allt som allt kommer »Vi Bilägare» ut i fem olika versioner — en syd, en mellansvensk, en stock­ holmsk, en väst- och en norrlandsedition. Vi tror att vi på detta sätt kommer att kunna ge läsaren ett betydligt mer levande och
intressant stoff.”

 

När avgränsningarna blivit allt viktigare

Publicerad den

När jag började min tidningssamlande bana hade jag bara en hållpunkt att förhålla mig till. En tämligen väldokumenterad sådan. Nämligen startåret för tidningen Teknikens Värld. Att jag säger väldokumenterad kommer sig av att nämnda publikation firade ’40’ lagom som jag dels skulle fylla 12 och dels var trogen prenumerant sedan ett par år. Som en del i detta halvsekels historia gav man ut ett specialnummer med nedslag i sin egen historik, givetvis med första numret som en av nedslagsplatserna. Så för mig fanns inget tvivel om att. 1948 startade det hela och utgivningen har varit igång sedan dess. Takten 26 nummer per år, vilket senare visade sig vara en sanning med modifikation. Ja ska man vara kalenderbitare så är dem ganska många ska tilläggas.

Men hur gör man med tidskrifter som stundom går upp i – eller möjligen bryts ur andra?

Mitt favorithuvudbry är OK Förlagets husorgan som idag heter Vi Bilägare. Men att försöka belägga utgivningslängden är inte helt enkelt. Den enkla historieskrivningen, om man ska tolka förlaget själv, är att man hållit på sedan 1930. Nu blir det dock lite mer tveksamt – OK gick samman med IC under 1963. IC hade en medlemstidning sedan 1930 som kallades BilEkonomi. I och med sammanslagningen så ’fick’ OK Förlaget tidningen BilEkonomi. 1963 ges det sista numret ut av BilEkonomi, lustigt nog har just den utgåvan inget nummer utan heter Slutnummer! Men rimligen har det nummer 12 i utgivningslängden, för jag vet om att tidningar med numreringen 1 till 11 samt ett slutnummer fanns.

För att nu inte göra det hela enkelt – tidningen Vi Bilägare gavs ut parallellt med BilEkonomi. Då som en medlemstidning för Bilägarnas Inköpsförening i Stockholm. Så det här med avgränsningar blir allt mer luddigt. Jag har sökt svaret på om Vi Bilägare tar vid redan från årsskiftet 1963/1964 men hittills har jag inte lyckats bli ägare av några tidigare nummer än 1968?! Efter att ha läst de sista numren av BilEkonomi så slås jag av att det även lär ha varit fem editioner av Vi Bilägare beroende på del av landet som de skulle sändas till. Huvaligen för att kunna samla alla editionerna….

Fallet Automobil

Det blir ju lite lättare med tidningar som numera vilar från utgivningen. Återigen så är det OK Förlaget som har varit involverade och i viss mån faktiskt ännu en gång hållit på med lite historieförvanskning. I samband med att sista utgåvan gick i tryck så hade redaktör Carlquist summerat utgivningslängden till 333 nummer. Nu bar det sig inte bättre än att när jag blev nu förvaltare av en komplett samling så var dem helt plötsligt 335 nummer. Plus att det har givits ut ett par ”best-of” nummer med äldre artiklar.

Gränserna sätter ramar – det är bra för kalenderbitare som undertecknad

Att det här med att veta var begränsningarna faktiskt är underlättar för mig. Det är ju alltid trevligt att veta hur/vad/antal som jag ska leta efter. Och frågan har blivit smått aktuell nu när jag råkade på det där halvtonnet med MC-tidningar. För ska jag samla så vill jag gärna ha långa kompletta serier. Så när semesterstiltjen lagt sig här om några veckor så hoppas jag kunna räkna in och katalogisera för att se vad eller ens om jag ska vidga mina vyer till det där på två hjul…..

Tradera levererar – något mer än ”hitte-på” och halvsanningar.

Publicerad den

Tradera är enligt mig en frekvent källa till allmänt hitte-på och tveksamma halvsanningar. Men i veckan levererade en ovärderlig upplysning.

En samlarteknisk knäckfråga är ju ofta hur länge något tillverkats/gavs ut/fanns. I mitt fall är det övergången från BilEkonomi till Vi bilägare som varit svår att belägga. På nätet och vi bilägare hemsida så är uppgifterna motstridiga. Uppgifterna varierar från 1963 till 1966. Men ingen har kunnat belägga det hela.

Nu tror jag mig kunna säga att sista utgåvan av BilEkonomi var nummer 1963:12 och jag citerar omslaget ”Sista numret av motortidningen BilEkonomi med stort bildsvep kring 30 års bilism”. Nu återstår väl att belägga att Vi Bilägare finns från och med 1964:1…

Never judge the book by its cover…

Publicerad den

Ni må tro att frustrationen varit stor i dagarna. Den undsatta ViBilägare-skatten levererade mycket gott men alltjämt så finns det ett irriterade hål i samlingen. Vi Bilägare 1980:7 eller nummer 7 1980 som man så vill.

Det här är tredje samlingen där jag saknar sektion 1 men har sektion 2. Idag gick jag igenom hela 1970/1980-tals samlingen ännu en gång, ja bara för att.

Jag kan konstatera att man blir lite blind och möjligen lite lätt lurad för den rationella funktionen i sinnet stämmer ju av att det är rätt ordning på numren och eventuellt sektionsnummer. Sedan vidare till nästa årgång och på’t igen.

Det var först när jag lade ut hela spannet från 1977 till 1982 som jag noterade något galet. 1979 fanns det ett dubbelnummer 6/7 men även ett  nummer 7(?). Kunde möjligen tryckfelsnisse varit i farten?!

Mycket riktigt på omslaget står det klart och tydligt nummer 7 1979 men väl inne i inlagan står tryckår 1980 på Rotogravyr och på ledarplats ser man klart och tydligt Nr 7 1980.

Så till dig som samlar Vi Bilägare – 1980:7 finns! Men kom ihåg, Never judge a book by its cover

Att undsätta en antikvariatisk ädelsten

Publicerad den

I veckan som gick ställde jag ännu en gång farthållaren och rulla norröver. Även denna gång långt norr om Dalälven så det klassas väl som Norrland för en sörlänning som undertecknad. Målet Bergeforsen där Indalsälven mynnar ut i bottniska viken.

Där väntade 47 årgångar av Vi Bilägare, ja årgångarna 1973-2020. Jag har ju avhämtat en och annan samling med tidningar under året som gått men den här uppskattar jag mycket. Efter att ha katalogiserat 2/3-delar så saknas inte mer än 5-6 tidningar vilket är mycket trevligt. Nu är det inte bara det att den är ovanligt komplett som gör det hela till en lite ädelsten utan framför allt att den förvarats plano. De stora tabloidtidningarna från 1970/1980-talen har fått ligga utvikta. Dessa var så pass stora att även posten vek dem på mitten för att göra distributionen hanterbar.

Så ett varmt tack till Urban och Birgitta för att jag fick ta över samlingen!

För mig som gillar att scanna mina tidningar så är dessa vikta exemplar en ständig utmaning att hantera, de är sköra och snudd på omöjliga att veckla ut. Så de ligger inte plant i scannern utan att man får försöka tynga ned omslaget.

Nackdelen är väl möjligen att de kräver andra former av arkivboxar där de får ligga plant vilket tar fler hyllmeter än vid stående förvaring.

En annan effekt av denna utökning i samlingen är att jag beslutat mig för att även scanna omslagen till bilagorna för respektive nummer. Lite mer jobb men i gengäld hoppas jag att bildkvaliteten ska bli högre tack vare de bättre originalen.