Jag får erkänna, hur galet det än må vara – SAAB som suv SAAB 9-7x 5.3i känns inte helt off. Det extra backlljuset däremot är jag inte fullt lika såld på.

Idag är det 50 år sedan landmärket och en av självbilden av Sveriges hörnsten Ölandsbron invigdes för allmän trafik.

Jag passar på att framföra mitt varmaste Grattis!

Råkar du ha vägarna förbi nere i kalmar-trakten så pågår festligheterna i dag, den 30/9, Program för dagens begivenhet finns på https://www.oland.se/sv/program-olandsbron-50-ar

Hösten börjar så smått bli markant. Ja så pass påtaglig att löven nu kämpar för att sitta kvar på grenarna.

Med hösten och en vikande konjunktur verkar spännande vagnar dyka upp lite varstans. Ett av objekten, en udda Saturn SC2 i skåne, verkar vara ägd av någon med klipparambitioner. Salupris 38000:- Priset är väl aningen hög, speciellt i kontexten att ägaren köpte bilen för 8500 för ett år sedan och har inte gjort ett jota. Allt skvallrat av ridderligheten själv i form av Car.info

Idag landade ännu en kul vagn, en Volvo 360 på bilfirma i Luleå. Om än bara i en timme innan nämna annons försvann. Snacka om spridning i varsin landsända. Lägg där till alla andra objekt som flimrar förbi i bruset av annonser som spottas från på blockets hemsida.

I brist på uppslag att åka på har jag ägnat veckan som gått till att kontakta ägare till vagnar som finns på min radar sedan länge. Tråkigt nog verkar inte någon av dem involverade vara intresserade av att återkoppla. Möjligen frukten av att jag inte rakt ut skriver att jag vill köpa utan lite mer höra mig för om status för objekten i fråga.

Skärmdump från Bonhams hemsida, från en kommande auktion i Belgien

Det är möjligt att jag väger in mer i det hela, men det känns som tecknen på vinsthemtagningar blir allt mer uppenbara. Liksom de sista strömhoppen innan allt går i stå. Ur ett strikt marknadsekonomiskt perspektiv så är allt solklart. Det gäller givetvis att försöka realisera tillgångarna när de står på topp. Möjligen har vi i Sverige varit lite tidiga i cykeln. Tecknen på att nu Europa står på tur blir allt mer markanta.

I dagarna råkade jag via twitter få lite tips om roliga bilar som ska gå under klubban hos auktionshuset Bonhams senare i oktober. Av de exklusivare vagnarna går det tretton på dussinet. Med specialbyggd kombiversion av Rolls-Royce, extremt lågmilade Rolls och Bentleys och en massa annat exotiskt. Men det som verkligen fångade min blick var den extrema sena Citroen 2CV6 som kommer ut till försäljning. Nu tycker jag väl inte att det förväntade salupriset på som strax under halvmiljonen på något sätt är extremt. Men det blotta faktum att man nu väljer att försöker sälja denna väldigt speciella vagn känns om sista försöket att casha in innan sju svåra år står för dörren.

Man skulle ju önska att tidningen Klassiker kanske skulle uppmärksamma detta i sin podd.

I dagens tidevarv av elektrifiering av vagnparken hör man man ju en och annan som säger att det är så bra för miljön. Och att alla gamla entusiastbilar dem är riktigt eländiga för miljön.

Visst, det finns en stor grupp skattebefriade bilar som begåvats med någon Dieselrova. Allt för att komma undan den höga fordonsskatten som halvgamla Dieslar annars normalt belastas av. Givet skulle även jag gärna ha en tidig 1990-talare med Turbodiesel för billiga mil, speciellt om jag råkade ha behovet av att åka långt för mitt uppehälle.

Men hur är det med de där äkta entusiastvagnarna kan kan ju börja fundera. Jag råkade häromsistens på en gammal Londontaxi som kom till landet för nu 31 år sedan. Via pappersexercisen vid importen kan jag se att nämnda vagn hade en mätarställning på 26080 km. När den senaste var inne på besiktning så hade den rullat 30900. Alltså under 600 mil på 31 år. Det känns som om det inte kan vara nämnvärt den bidragit till växthuseffekten med sina 20-talet mil på årsbasis….

Det är inte ofta jag går bet på att hitta bra källmaterial. Visst, saligt avsomnade bilmärken kan ju vara svåra. Men allt som oftast har någon satt stiftet mot pappret och rafsat ned storyn mellan pärmar. Ja till och med så svåra objekt som DAF tenderar att hänga med i Volvo-biografierna bara av farten.

Men jag går banne mig bet på SEAT, ja det som idag är Volkswagens eldiga latinska spår. Även om nu Seat inte alltid tillhört den stora tyska koncernen. Inte heller hittar jag nämnvärt om märket i dess forna märkesfamn i form av Italienska Fiat. Nåväl, jag förstår att det kan vara lite känsligt att belysa “den andra” sidans historia oavsett om man nu är Volkswagen-fåne eller möjligen Fiatiest. Men någon borde rimligen ha fattat galoppen och beskriva det utifrån vad märket är. Alltså en Spansk biltillverkare.

I dagarna kom dock en tjock bibba på två böcker som ska handla om märket. Tråkigt för mig, på Spanska. Kunskaperna i den lingo’n är starkt begränsade hos mig. Ja skulle nog säga obefintliga. Men även tråkigt hur författaren, som verkar samlat mycket information råkat publicera det hela i en layout som mer påminner om en akademisk rapport. Dessutom ihopknåpad i vad som synes vara Word. Hur svårt att det vara att förstå att en utfallande bild säger 1000 gånger mer än massa text, framför allt för intresseskapandet?

Kanske var bildmaterialet av sämre kvalitét men hur hade det varit med lite dynamik i layouten? Som det är nu har en bildsida en fast layout med x antal bilder på bilduppslaget med lite insprängd text. Det är inte ofta jag blir så besviken och uppgiven. Ty jag är övertygad om att författaren gjort ett hästjobb med att dokumentera och så faller allt så platt.

Om du nu vill veta vad du gärna kan spara ca 800 kronor enkelt? Svaret är köp för guds skull inte Historia de Seat I och II av José Sanz Neira.

Om du råkar på något felmeddelande om att sidan du sökt möjligen inte finns att hitta ber jag om ursäkt.

Jag har valt att justera om lite i sorteringen. Ett och annat matnyttigt kopplat till “sommarplågorna”. Tipset är att titta på sidan för inaktuella poster som du hittar här Gamla inaktuella sidor; bilar jag haft men inte längre har kvar

Då har det gått på dagen 10 år sedan jag och den Ambivalente var på Träffpunkt 80!