Bland gräsänder, likströmsgeneratorer och militärcyklar – sommaren är här

Det känns att vardagen kastas mellan hopp och förtvivlan. Kanske är det försommarsäsongen vånda så här i covid-tider, för det verkar ju inte vara någon idé att planera något.

Jag råkar nu vara medlem i en handfull fordonsklubbar – DKW, Mercedes M Sverige (Motormännen) och OK. Var och en av dessa har historiskt varit aktiva och anordnat träffar till höger och vänster. Men spontant kan jag bara komma att tänka på att det är bara DKW-gänget som har ambition att göra ett arrangemang denna sommar. Ja sommar och sommar, det är faktiskt tidigt i höst om du fråga mig – allt efter tredje vecka i augusti är väl höst enligt skolgångsterminerna?

Gräsänderna

Nu står jag väl inte och faller med att få träffa likasinnade själar i bilorienterad kontext. Just nu är det nog de förvirrade gräsänderna som stundom barrikaderar vår trädgård som får mest av mitt medvetande. Jag hade aldrig kunnat ana vilka gruppdynamiska utmaningar som ett skock änder präglas av. Vissa av dem tål då rakt inte att vissa råkar ens titta i deras riktning. På samma sätt så finns det charmerade individer som gör allt för att fånga även vi två-bentas fulla uppmärksamhet och socialiserar sig gärna om man råkar vara ute i det gröna.

Likströmsgeneratorer

Om nu gräsänderna är dem som fångar engagemanget så är väl Mungans generator dess raka motsats – även om jag vet att det är där jag borde lägga min energi. I alla fall om jag har ambitionen att faktiskt låta Rikki-Tikki-Tavi rulla några längre sträckor. Det hela faller väl nu mest på att jag gärna skulle vilja mäta mig fram till om det är generatorn eller möjligen den separata regulatorn som spelar mig ett spratt. Blotta vikten på en renoverad generator skapar sina problem – jag fann en modest prissatt och nyservad dito i Tyskland hos en privatperson. Dessvärre hanterar inte privatpaket-speditörerna paket tyngre än 20 kg så den ligger kvar i mellersta fäderneslandet och nämnda Munga häckar alltjämt i garaget vikarierande som avlastningsyta.

Militärcykel

I brist på roliga uppslag råkade jag köpa en till militärcykel – den här gången en M/105A, den med det förstärkta baknavet med bromsbackar. Att dessa baknav är lite speciella fick jag snabbt erfara, eller rättare sagt det nämndes redan i annonsen. Bromsen vill inte släppa efter att man bromsat en gång. Nu gör ju inte konstruktionen av Sachs HR 90V det hela så enkelt. Olikt de flesta andra bromsnav jag skruvat med så vill inte dessa dela på sig med mindre än att man måste bryta bort ett dammskydd i plåt. Att dammskyddet i fråga gick ur Sachs tillverkning någon gång under 1970-talet ställer ju till lite problem. Uppslag saknas dock inte, möjligen ambitionen att betala vad som begärs för de restpartier jag råkat hitta. Eller vad sägs om en översynssats för 350 chf (3300 ex moms tull och frakt). Det är ju bara det att det är sju – åtta gånger vad cykeln kostade.

Allt är inte nattsvart – Jimmy klarade besiktningen!

Årets besiktningsrace bestående av Diesel-Doris och Jimmy för min del fick visa upp sig på andra stationer än Opus den här gången. Diesel-Doris på Svensk Bilprovning (SBP) vilket gick sådär. En brusten fjäder och två dåliga bromsslangar gav inbjudan till återbesök. Nu är det avhjälp men lustigt nog – eller snarast skrämmande så det förslår så noterade inte teknikern att ett av bromsrören läckte efter återmonteringen. Jag kan säga att bilen var bättre innan än efter efterkontrollen…. (jodå klart jag såg till att fixa det hela väl hemma igen. Men SBP kändes väldigt trött organisationsmässigt.)  Jimmy fick istället visa upp sig hos CarSpect här i grannskapet. Döm om min förvåning när det blev blankt papper och körklart till 31/8-2022. Jimmy visar sig vara en bra slit och släng-vagn, perfekt för irrfärder i sjukhusets parkeringshus.

 

 

Tänk att alla de där bokstäverna spelar någon roll?!

Ibland blir man ju lite lätt förvånad över att de där sista bokstäverna i VAG’s artikelnummer gör så stor skillnad.

För ett knippe år sedan, kanske 2016 så gjorde jag slag i saken och bytte framfjädrar på Diesel-Doris. Ja övningen i sig är ju mest en halvtimme av skruva och muttra – framvagnarna på Passat och Audi var ju ett under av länk-/ och bärarmar med tvärstag och stabilisatorstag till vänster och höger.

Jag minns att jag fick artikelnumret av min gode bror som råkar ha tillgång till lämpligt system för att matcha i så det blir rätt. Och formatet var väl i stil med 8D0411105AQ, råkar man bara söka på 8D0411105 så finns det väldigt massa passande fjädrar och vid tidpunkten så handlade jag de flesta av mina delar via Ebay.de. Så här i efterhand tror jag mig veta att fjädrarna jag köpte var till en Bensinare och inte en Diesel. De passade och bilen blev mjuk som sammet, en riktigt komfortvagn. Nackdelen var väl att den blev ytterligt låg, ja så pass låg att varje fartgupp och spårig vägbana innebar att det ville skrapa i.

Nu bar det ju sig inte bättre än att Diesel-Doris var inne och visade upp sig hos bilprovningen. Ja det är den tiden på året. Resultatet blev en inbjudan till återbesök med nya fjädrar och bromsslangar – tydligen räcker det inte med att jag köpte hem nya 2019 – det ska skruvas dit också….

Så nu, när jag åter igen fått Dieselfjädrar så är det myyyyycket luft i hjulhusen… hoppas bara vi klarar examen på torsdag.

1990-talet står alltjämt att finna – på Willys parkering

 

Få gånger så ger en ganska enkel eftermarknadsfälg så starka vibbar av 1990-tal som med FondMetals gulröda färgkludd till denna tämligen runda design. Att objektet i fråga som rullar på dessa tidskapslar är till lika väldigt avrundad i in formgivning gör ju saken än mer “biff” – låt om oss beundra denna formidabla utsvävelse i organiska kurvor i form av en Toyota Corolla – populärt kallad i Mumintrolls-design.

Bara för att det är nytt innebär ju inte det att det är bra…

I någon förtvivlad desperation över att Mungan går utmärkt i typ 5-10 minuter för att sedan bara vara allmänt slö och 4-taktandes så har veckan som gått bestått av allmänt skruvarbete. Men först så dekorerades grillen med Seniormärket i försvarsmaktsutförande, ja menar det gäller ju att prioritera skönhet före funktion.

Föga hjälpte det den oroliga motorgången så mer drastiska övningar var givet påkallade. Med i den kasse med delar som jag fick med vid köpet av bilen fanns inte en, inte två eller tre utan FYRA topplockspackningar. Minnesgoda läsare minns säkert att jag gjorde en kompressionsmätning som visade att en cylinder hade sämre komp än dem andra två. Till saken är ju den att en tvåtaktsmotor inte är direkt svår att plocka isär, speciellt inte topplocket som bara är just ett lock utan ventiler och liknande. I DKW’s fall fastsatt med 8 stycken m10 förband som ska dras med 65nm. På ren svenska en baggis att byta så varför tveka?!

Ut med 8 liter kylarvatten, lossa generatorn – den enorma, lossa fläktrem och kylarfläkt “and you’re good to goe” som de skulle sagt därborta i Yankee-land. Sagt och gjort, hur svårt kunde det vara, två 19-muttrar till fläkten, en 14-bult till generatorn och 8 muttrar strl 17 och två skruv senare och saken var biff. Eller ska jag säga fait a complai?!

Behöver jag poängtera att det inte ska se ut om ett månlandskap? Och föga förvånande var detta på den cylinder som inte riktigt hade samma kompression som resten. Undra varför?! det verkar ju ha varit varmt något som den, frågan är om det sotat så pass att aluminiumen smält? Nåväl, nya kolvar lär väl inte vara så svårt att uppbringa, men man får ju fundera på om det är läge att byta ut hela speleverket istället.

Inget att hänga allt för mycket läpp över, det var ju bara att skruva ihop härligheten igen och se om det kanske blivit någon förbättring.

Som nämnt ovan så är det ganska rättframt att lyfta toppen på en Deka – tråkigt nog så gav det inte så mycket förbättring, ja faktiskt ingen om jag ska vara helt ärlig mer än att den inte bubblar i kylaren längre. Och det är ju en vinst i sig.

I en svag förhoppning om att det i alla fall möjligen skulle kunna röra sig om en defekt tändspole så hade jag beställt hem tre nya av originalutförandet. Visst, inte billigt men väl så man kan utesluta orsaken till varför den går sämre efter en stund. Och här började ett gammat mantra ringa i öronen. Ty efter bytet till dessa dyra men fina spolar så gick bileländet bara på en! (1) cylinder…. Mantrat – “bara för att det är nytt innebär det inte att det funkar”…. lite svettigt kändes det allt, för de borde ju inte vara kaputt från fabrik i Tyskland tänker jag….

Här en bild tagen när jag hittat min eget fel – ser du varför en av spolarna inte lirar?

I felsökningssyfte så var jag tvungen att även kolla övar kabelordningen från brytarspetsarna – DKW’n har ju egenheten av att det är tre separata tändsystem, ett för var cylinder och det innebär tre spolar, tre kondensatorer och tre brytarspetsar. även om min bil begåvats med tre extra kondensatorer av eftermarknadstyp uppe vid tändspolarna – något som ser för bedrövligt ut, visst säkert ett par hundralappar billigare än originalutförandet.

Nu var det ju inte det som var kruxet. Utan som någon jurist skulle kunna konstatera – på grund av brott mot Ohms lag så hade jag i praktiken kortslutet två av spolarna via att lägga den oskärmade kabelskon till kondensatorerna uppe vid spolarna underst som därmed jordade direkt mot tändspolens chassi så bidde inga gnistor… på bilden strax här ovan så kan man se att den vänstra spolens kablage har den skärmade kabelanslutningen överst av de två och därmed är den oskärmade i direkt kontakt mot godset i spolen…. ack va pinsamt… men lärorikt!

 

 

Munga – en matematisk bil att räkna med?!

DKW Munga – en vagn att räkna med

att vara förvaltare till en Munga är en en ständig matematisk upplevelse. Permanent fyrhjulsdrift blir ju 4×4. Motorn är av samma snitt som i klassiska Sonderklasse som kallades 3=6 och det skulle ju då vara det trecylindriga i tvåtaktstappning som upplevs som en 6:a. En mindre känd egenhet hos Mungan i militärutförande är att elsystemet är 24 volt för allt utom tändkretsen som är 12 volt, ja förutom vid startögonblicket då det är 24 volt?!

Att växellådan även har en lågfartskrets som funkar på alla växlar gör ju att det blir 2 x (4 + 1)

Att Mungan sedan gjordes i 3 olika karossalternativ för massorna, dvs som 4-6-8 sitsig gör det hela än mer sifferorieterat. Vågar jag nämna även att det blev en treaxlad variant med 6 hjul men bara två sitsar?

De små segrarnas sötma

Väntan på delar till Mungan från firman i Tyskland kändes olidlig. Ja få saker som insikten om att något dyrk man köpt inte funkar är stressande. Ja så pass stressande att jag gått i spinn på att försöka fixa eländet utan delarna som behagade skaka fram genom ett mindre öppet covid-prövat  Europa.

Som lök på den omskrivna laxen så råkade leveransen, som anlände för några dagar sedan, innehålla allt jag beställt. Eller allt sånär som på korrekt fästplatta till förgasaren. I kartongen fanns en väldigt fin NOS original detalj, men spegelvänd för den mindre motorn. Alltså snygg så det förslår men väldigt fel och totalt omöjlig att nyttja. Nu var ju detaljen inte det dyraste av saker, ja faktiskt så pass irriterande prissatt att returfrakten kostar lika lite /mycket som delen i sig så det lär innebära ännu en väntan på en kommande order.

Just rastlösheten över att inte kunna lura ut vad om fått bileländet att inte gilla läget vände jag till något konstruktivt. Förebyggande underhåll är ju aldrig fel, vare sig för fordonet i sig eller kunskapen om konstruktion och funktion. I fallet med Tikki-Tikki-Tavi så innebär att göra FU att jaga en massa smörjpunkter som behöver fettas. För den om inte varit med om smörjnipplar och fettsprutor så kan det hela te sig omständligt. Men jag får nog erkänna att jag saknat att bilar som kräver att man krälar runt och kollar läget regelbundet. De senaste vagnarna som hade rundsmörjningsschema i min ägo var min Amazon från 1965 och ett knippe Skoda från 70/80-talet. Just dessa var roliga för där fanns smörjkopp på vattenpumpen. Men visst Pontiacen Black Thunder hade ett par smörjnipplar i framvagnen så helt bortglömd har inte smörjsprutan varit.

Den förlorade kompressionsmätaren gör sin återkomst

Döm om min förvåning när den notoriskt svårfunna kompressionsmätaren helt plötsligt uppdagade sig, på en totalt ologisk plats om än i garaget… Lika otippat så var resultatet av den snabbt genomförda mätningen inte lika stabil, två av tre visade i alla fall kompression i klass med vad 7:1 borde landa i, men sorgebarnet, cylinder 1 haltade betänkligt och ligger väl närmare 5.5

 

Som jag antyder i rubriken, det har funnits små framsteg trots bristen på delar. Ett, jag hittade en packningssats till förgasaren i grejorna som jag fick med till bilen. Så den har jag gjort grundlig demontering och rengöring av. Dock kom bakslaget i form av ännu sämre motorgång och frekventa avgassmällar…. Ett snabbt överslag på tankningskontot kontra körda mil gav förhållandet 6:1 dvs 24 liter soppa på 4 mil! Redan det borde varit en vägledning om att något stod riktigt fel. Och här, vill jag likt Erik den XIV skylla på dåliga rådgivare. i Eriks fall vet jag inte vem eller vilka, men i mitt fall Teknos för handbok för motorfordon som klart säger att inskruvad blandningsskruv ger mindre bränsle. På Mungan har jag nu insett att det är tvärt om….

När väl blandningsskruvens funktion stod klar så var det lättare att få bilen att gå – i alla fall i varmt tillstånd. Dock var den där rena tvåtaktssången inte lika markant. Test med att rycka tändkablarna uppdagade att cylinder nummer två verkar strunta i att bidra till något realt, även test  med tändstiftet utanför cylinder gav väldigt svag gnista så tändkretsen för cylinder två är nu starkt misstänkt. Om det handlar om brytarkontakten, kondensator eller möjligen spole med tillhörande strömmatning återstår dock att kartlägga. Men okulärt kan jag konstatera att tändspolen till cylinder 2 är kletig av olja så skulle jag tro något är det att den gott varm och givit upp. Nya spole finns alltjämt men kostar en slant – men på det hela så kanske det är läge att skaffa tre nya för att kunna utesluta det felet. Sen så kan man ju kolla över brytarspetsarna och ställa tändpunkten om nu tändverktyget från Polen behagar dimpa ned i lådan någon gång….

Summerat så ser det väl lite kämpigt ut för den lilla rovan – dålig komp på cyl 1, ingen tändning på cyl 2 och trean, ja där vågar jag inte peta så mycket mer just nu. Men på det hela taget – det lär väl behövas lite nya saker att skruva dit…. Nämnde jag möjligen att det fanns med tre topplockspackningar med bilen? Vågar jag anta att det är fler än jag som funderat på status på speleverket?!