Etikett: Vi Bilägare

Utgivningsåret 2025 till ända.

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Visserligen är det lite av att vissla i vinjetten att proklamera att tidningsåret 2025 är lagt till handlingarna. Högst teoretiskt så återstår det för årets sista nummer av Motor att materialisera sig i min brevlåda. Om utgivningsplanen höll så är det den 18 december som är måldatum. Just motor verkar av någon anledning vara mindre ”utmanad” i postgången än Teknikens Värld och Vi Bilägare. För att inte tala om nya Saab Classic Cars som verkligen lyser med sin frånvaro, just nu en vecka för sedan från det att mani podden Våra_Klassiker skålade i bubbligt och förkunnande att den förstfödde lämnat tryckeriet.

Att min lilla samling tidningar inte växer med någon exponentiell faktor numera är … bra? Bra utrymmesmässigt – ja, Men som printnörd, solklart – nej.

Att tidnings-Sverige inte direkt påvisar någon livlig återväxt är ställt bortom tvivel. Inte heller verkar tidningen som fenomen ha en växande skara tillskyndare. Men lite förhoppningar borde man väl få ha. Nattsvart är det, rent säsongsmässigt med fem dagar till midvinter solståndet. När till och med tidningen SAAB Classic Cars verkar ha samma distributionsproblem som annan press. Ja då känns det som om man borde få tänka i andra banor. Nu har jag ännu inte sett hur man valt att distribuera. Mitt förhandsbeställda ex saknas mig. SAAB-klubben har i alla fall lyckats sända medlemstidningen inplastad. Här finns det kanske andra sätt att få till en vettig leveranskedja, låt säga jag hoppas.

 

Lite som lokalmästerskap i kontrafaktiska hårklyverier

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

jag ska på intet vis säga att jag är den mest lämpade att ha visionerna om vägar ur det som idag kallas för förlagskrisen. Eller magasin-krisen, eller papperstidningens dito.

Men jag är konsument av papperstidningar. Skulle jag våga räkna, vilket man helst inte bör göra, så lägger jag väl i alla fall 500 kronor i månaden för mina pågående prenumerationer. Eller ska väl rätta mig själv. fram tills i månadsskiftet gjorde jag det. Vi pappers-nördar har nog alltjämt den egenheten att vi gillar något att hålla i. Men det är inte lätt att vara ”pappernisse” idag. Att tidningar upphör är väl den ultimata eller möjligen terminala ödet. Och just det fick mig att fundera.

Att nu klassiker försvann med sina syskon i form av Moped, Saab Cars magazine och alla märkesspecialare var hårt. Just dessa var speciella, Att förlaget även lät Husvagn/Husbil bita i gräset samtidigt rör mig inte lika mycket. Den ligger bortom vad jag lägger min tankemöda på till vardags. Men åter till de tidigare titlarna.

Identifiera vad som inte fungerar

Vi rundar tillbaka till hur det var för Klassiker. Som betalande prenumerant så fick jag tidningen hem i brevlådan.
-Fine, hade det varit om den kom innan utgivningdagen. Dessvärre så har de olika ”brevutdelarna” satt i system att vänta till det som står på omslaget som riktmärke eller möjligen ambitionsnivå.  Så som prenumerant fick jag den senare än lösnummerköparen. För att inte tala om hur mycket senare än den om läst via Readly. Även om Webbversionen ingår i prenumerationen så var även den mer saktmodig än hos ”konkurrerande” Readly. Eftersom ”utdelarna” satt i system att vara sena var och varannan gång så lade jag otal reklamationer, jag vågar inte tänka på hur mycket merarbete och portokostnader det resulterade för förlaget.

Så min grundtes vore att den som faktiskt lovat dyrt och heligt att man vill läsa tidningen och förskottsbetalt den samme – oftast 24 månader i förväg. Dessa borde väl vara prio? Varför kunde man inte ha sett till att ”vi” fick den digitala varianten först av alla, gärna innan ”friåkarna” på Readly. För transparens skull ska jag säga att jag har Readly och gillar tjänsten. Som nummer två, majoriteten av nummer var inplastade, så varför inte sätta att utdelningsdatum på plastomslaget gärna innan den landat i tidningskioskens hyllor och på nätet? Här hade man enkelt kunnat ge ”mervärde” och leveranskvalité. Se för guds skull till att att jag känner mig prioriterad kund.

Problemet Teknikens Värld;

Jag nämnde att det blivit förändringar sista månaden. Det var inte bara Klassiker som nu slutar komma. Även Teknikens Värld får tacka för sig. Här insåg jag att förlaget lagt om mig till tillsvidare prenumeration, -Fine om priset varit i paritet med lösnummer och inte en saltad faktureringsavgift som utgör 14-15 procent därtill kommit som lök på laxen. Så i praktiken så var varje nummer 13 kronor dyrare än i butik! Vafan får jag för min pengar. Samma problem här, tidningen kom tidigare i tidningshyllan än brevlådan?! Så varför betala extra för att få något senare än övriga? Så samma sak här, bara att avsluta prenumerationen och se om det finns incitament att fortsätta. Jag läser inte tidningen slaviskt, till skillnad från tex Klassiker. Så här är det bara att jaga lösnummer till arkivet – på sikt.

Så free-tip onsdag till dig som jobbar på något tidningsförlag.Se till att ge prenumerantera lite mervärde. Så vida du nu inte bara kränger lösnummer. Men vi är väl inte i forna kvällstidningsbranschen?

 

En olycksam fyrklöver

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Sista utgåvan av Klassiker har nu landat i brevlådan. Ännu en sorgens tillfälle. Nu gäller det väl bara att samla ihop de 110 nummer jag saknar i samlingen. Möjligen går den 9 juni till historien med det sista tillfället när fyra av mina tidskifter landade i lådan.

Allt osparat är för evigt förlorat del 2

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Lördagens lunchnöje – att undsätta 9 bananlådor med tidningar som stod på tur att köras till återvinningen. Har inte plats egentligen att förvara ännu fler dubbletter. Men utsikten att Vi Bilägare från 1964 och framåt bara skulle återvinnas kändes ovärdigt.

killing your darlings – att rensa dubbletter i arkivet

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Det bär mig emot att faktiskt kasta tidningar. Det känns alltid lite vemodigt att gallra ut de där kartongerna som stått. Att dem fått stå har väl varit av någon tanke att det borde finnas ett hem även för dem. Visst vissa titlar är enklare att gallra. Här är tråkligt nog Teknikens Värld i egen strykklass. Inte för att jag inte uppskattar tidningen. Nej till protokollet vill jag föra att det var tack vare(?) en donerad uppsättning TV samlandet kom igång igen. Nej problemet är snarast att tidningen har varit den mest spridda av magasin* så tillgången är säkrad. Det går oftast 13 på dussinet och utbudet är oändligt. Ja minnesgoda minns säkert att jag redan förra året hystade iväg några hundra kilo i återvinningen.

Men här någonstans börjar det smärtsamma i form av att inse att även Motor och Vi bilägare, som ofta är mer svårfunna, ligger på tur. Utsikterna att någon skulle visa intresse för Motor från 1990-talet känns låg. Det är ju knappt någon som visar intresse ens för de svårfunna årgångarna från 1950-talet. På samma vis hänger Vi Bilägare på gärdesgården så att säga. Här tror jag jag det är snudd på komplett från tidigt 1970-tal och i den härligt låga papperskvalitéerna som dagstidningspressen gjort sig känd för.

Så det är väl bara att komma sig för och faktiskt ta dör på hjärtebarnen?

*Teknikens världs upplaga har oftast legat i topp upplagemässigt. Men Vi Bilägare var i samband med nylanseringen 1964 betydligt större. Men här skiljer jag på Magasin på bra papper och som i Vi Bilägares fall Tabloid på dagstidningspapper.

Att digitalisera är…. tidsödande

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Nyårsledigheten går smärtsamt fort mot sitt slut. När jag summerar vad säsongens ledighet emanerat i så står en ny serverdator till scannern som mest noterbara posten. Prestandan är markant bättre. Även om nu snabbt inte alltid är bättre. Men i det här fallet så har flaskhalsen i digitaliseringsprocessen försvunnit. Nu är det mer scannings-assistens tillkortakommanden som det mesta faller på. Eller ska man säga, att hantera snudd på 100 år gamla tidningar kräver visst finlir.

Så för några dagar sedan togs BilEkonomi före andra världskriget fram ur arkivboxarna. Det tidsödande hanterandet av milt sagt delikat sköra pappersbitar kräver viss finess. I normalfallet behöver jag låt säga 4-5 sekunder för att bläddra mellan sidorna. Men nu har jag fått programmera om takten till en bild var 13 sekund. Fördelen är möjigen att det hinns även bedöma sida för sida så resultatet är värd ansatsen.

När hösten kommer och tiden gått för fort…

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Det är inte utan att vintertidsomställningen för några dagar sedan, deklamerar att hösten verkligen är här. Hösten är för övrigt den tid på året då jag förlänger mina prenumerationer på biltidningar att samla på.

Möjligen känns det hela extra ominöst och ödesmättat när så många mörka saker samlar sig till den perfekta stormen.

Inte nog med det tråkiga vädret, den mörka uppsynen utanför fönstret, då sammanfaller med den glåmighet som tidningsbranschen alltjämt plågas av. Personligen vurmar jag lite extra för publikationerna som OK förlaget har i sitt stall. Det är inte utan att det känns som såväl Vi Bilägares som Klassikers skribenter är en del i vardagen.

Jag har även äran att vara vald som Ägarombud i OK Ekonomisk Förening. Ett ärofyllt uppdrag, om än där jag är en udda fågel som årligen pratar vikten av att förlaget får fortsatta förutsättningar att verka trots höjda omkostnader men framför allt vikande intäkter. Jag är inne på min andra mandatperiod men jag noterar ett illavarslande mönster i bulletinerna som kommer från styrelsen. Synnerligen lugubert ter sig skrivningarna om fortsatta utmaningar och vikande intäkter. Om det var det första gången dem torgfördes vore jag lugnare. Men när dem är med för andra året i rad anar man ett mönster. Eller mönster och mönster, man anar att det kan komma jobbiga besked i framtiden.

Som inte det vore nog så börjar nu samtalen mellan oss ägarombud antyda att flera av oss ägarombud nu valt att inte ha automatisk förlängning av prenumerationerna.

Det inte är någon större sak att inte ha valt att aktivera automatisk förnyelse. Men som indikator på vart hän det barkar kan vara ett lackmuspapper i alla fall. Som den nyfikne jag är jag är beslöt jag att forska lite . Ett mail till någon i förlagssvängen kammade noll. ”-Inget man följde upp.”
tjänsteleverantören replik. ”Jodå det erbjuds och är en del i uppföljningsverktyget”
Koncernchefen har valt att inte svara.

Om jag väljer att förlänga prenumerationerna? Juryn är ute för överläggning… Möjligt men inte troligt att det blir 24-månaders alternativet direkt.

Fortsättning lär följa

 

När Vi Bilägare bjuder med armbågen…

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

I nummer 14 2023 så lockar Vi Bilägare med spartipset att byta bromsskivor på bilen för att spendera mindre. Ett helt klart behjärtansvärt initiativ inte helt olikt tidningens approach under 1980- & 90-talen. Texten och illustrationerna är sammanställda av en skribent som jag inte kan placera. Jag skulle tro att det kanske är ett uppdrag utlagd på extern part.

Just bromsbyten är spännande, det finns YouTube-kanaler som mer eller mindre nischat sig i genren. Gemensamt i alla fall för dem som likt oss här i Sverige verkar i rostbältet är vikten av att slipa rent medbringaren/navet varemot bromsskivan vilar. Men även att rent av blästra anläggningsytorna på bygeln där bromsklotsarna vilar för att säkerställa att bromsbeläggen rör sig fritt och inte rostar fast över tid.

Skribenten har ett passus kopplat till monteringen en uppmaning om att nyttja stålborsten. Men glömmer att understryka vikten av att få bort all rost och beläggning. Det är nästan så man kan tro att de är i maskopi med OK Verkstäderna som möjligen kan få chansen att felsöka vibrationer vid inbromsning eller anliggande bromsar inom kort.

Extra tragikomiskt blir det när man tittar i samma tidning och hänger ut Mekonomen för att deras verkstad just missat att göra rent navet/medbringaren när tidningen hade sin bil inlämnad… Så de bjuder med armbågen och ger själva inte fackmannamässiga råd i sina egna texter…. men har mage att klaga på andra för bristen av fackmannaskap… Frågan man får ställa sig är, vet man vad man själv skriver om? Eller för att låna orden från tidningens forne medarbetaren Calle C som i veckans Klassikers podd sade  ”Motorjournalister…” med sån betoning och eftertryck att det lät som han själv skakade på huvudet samtidigt.

Mannen med röntgenblicken har somnat in

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

I slutet av juni 2023 meddelades den tråkiga nyheten att Herbert Müdsam bytt planhalva. Ett frånfälle helt klart. Att denna doldis möjligen inte är så allmänt omsjungen skallrar möjligen det faktum att mina inlägg kopplat till denne saligt insomnade virtuos helt plötsligt genererar en hel del besök.

Om du likt dessa letar efter mer information om Herbert så finns det ett par tre inlägg jag kan rekommendera

Herbert Müdsam – mannen med röntgenblicken

Mannen med röntgenblick – del 2

Hyllas den som hyllas bör – mannen med röntgenblick del 3

Längs Klarälvens strand tycks männen med röntgenblick samlas