Japp då var det klart – operation ”Rättning i Ledet” förlöpte likt en montageanvisning från IKEA. Och slutligen så blev de tre bara en – eller två om man nu ska vara petig.

Petig är just det som jag varit de senaste veckorna, ja språkmässigt menar jag, formligen frossat i de klassiska fällorna  i form av ”det är mindre människor ute och handlar mitt i veckorna” Va?! är det kortare eller smalare i gemen?

Fau-Acht huserar numera i Småland eller om det kan vara Halland -Forshedas geopolitiska plats i tillvaron känns lite vag, jag kanske borde Googla…? Nåväl, hon fick en ny vårdare så sent som för någon vecka sedan. Lite konstigt var det allt att väcka denna best mitt i smällkalla vintern bara för att skifta till vinterdäck – ställa på och ut och låta sig förföras. Visst är Saaben snabb ja på nått vardagsnära sätt, men den förförande kraften hos 286 springvilliga är något speciellt. Okej nu ska man väl vara korrekt och säga att de gärna gör sig mer uppenbara när varvräknaren passerat 3000 och att det är en underbar sång däröver. Den svarta skinninredningens behagliga knarrande, den röda belysningen i den låga instrumentbrädan och en känsla av att sitta lite högt med bra utsikt över landskapet som i gnistrande frostvitt och en lågt stående sol, ja det är underbart och mycket lömskt.

Kvar på farsans garageuppfart står fortfarande kära Maronne – inte för att det saknats intressenter eller så, nej hon väntar på en viss Volvoläkare någonstans västerut som uttryckt intresse för att få vara fortsatt vårdare. Enligt planeringen ska hon få flytta nu till helgen även om jag sannolikt inte får vara med och vinka av – uppgraderingshelg i konsultträsket hägrar och jag lär få slita hund i nån bunker på norska gränsen igen.

Så just nu är de två i uppställningen men som sagt – när det är silly season då kan vem som helst få gå:-)