Bonnsmide och tattarrenoveringar – Pontiacen är min!

Minnesgoda läsare må känna sig informerade – ja jag har blivit med Pontiac. Nu ska väl erkännas att det inte är nån dussinvagn för det här landet, vi pratar Pontiac Grand Am GT 1993. Lättare orientering för den som känner att minnet behöver en uppfräschning, Grand Am är den lilla Pontiacen – brukar klassas in som mid-size och det verkar väl ganska passande, 4,75 m lång och ett format som i mångt stämmer överens med första generations Volvo (S&V) 40-serie. Den nya generationens Grand Am hade sin premiär 1992 och hängde med fram till 1998.

*Motormässigt fanns 4 alternativ (1993-års modell);
4 cylindrig 2,3 liter och 8 ventiler vilken gav 115 hk – 5-växlad manuell eller 3 stegs automat (SE)
4 cylindrig 2,3 liter och 16 ventiler vilken gav 155 hk – 3 stegs automat (SE & GT)
4 cylindrig 2,3 liter och 16 ventiler vilken gav 175 hk – 5 växlad manuell High Output (GT)
6 cylindrig 3,3 liter V6 vilken gav 160 hk – 3 stegs automat (SE & GT)

*Karossmässigt fanns den som 2-dörrars Coupé och 4-dörrars Sedan

Just mitt exemplar, en 4-dörrars Grand Am V6 GT, kommer ursprungligen från Ogden i Utah, sannolikt levererad den 16 augusti 1993, till en svensk herre som jobbade i Utah. Att valet föll på just denna Pontiac säger han själv kunde tillskrivas ett par faktorer, ett bilen fanns i hallen, två den är sportig och framför allt den ärade hälften tyckte den passade bra. En svag minnesbild förtäljer även att de övervägde att skaffa en Grand Prix, en bil som vi sett en hel del av här hemma i Sverige, men tursamt nog föll just valet på en Grand Am.

Den andra oktober 1994 skeppades den ”hem” till Sverige från Long Beach Florida för att landa i Sverige med tillhörande förregistrering den 4 november 1994. Den 29 samma månad tas den i trafik och körs ganska sparsamt norr om polcirkeln, runt millennieskiftet kommer den ned till Göteborgstrakten och år 2000 noteras 37553 km vid besiktningen och 4 år senare har ytterligare dryga 450 mil lagts till. I november 2005 ställs den av och har då lyckats samla på sig ytterligare 300 mil så ny står mätaren på 45071 km.

Den fredagen den 13 septemboer 2013 så blir undertecknad ägare till Black Thunder som den döpts till av bonusdottern, inköpt just från samme herre som hämtade ut bilen i Ogden.

Själva hemfärden involverar en rad intressanta upplevelser i form av brustet bromsrör, tveksamma bromsar, dubbdäck i september och fungerande AC! Därtill ett par spindelnät rätt genom kupén och ett underbart kasettband som berättar allt om hur man får ut maximalt av sin nyförvärvade Pontiac Grand Am!

Ett svar på “Bonnsmide och tattarrenoveringar – Pontiacen är min!”

Kommentarer är stängda.