Vykort må ibland slå slint…

Jag har tidigare haft ganska bra erfarenhet av att sända hälsningar via vykort. ja det är väl lagom oprivat att sända några publika rader med någon fråga eller två så man inte skrämmer någon eller för den del lovar allt för mycket av guld och gröna skogar.

Men den här gången så tror jag min fråga sådde något frö om att det som stod på uppfarten skulle vara värt sin vikt i ädelmetall och briljanter. Och med tanke på att det rör sig om två ton plåtskrot så pratat vi gigantiska förhoppningar….

Sensmoral; nitton surt beskattade kronor helt i onödan… men men, frågar man aldrig så får maj ju inte veta.

Over and out

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.