Tittade tillbaka ett antal år i bloggen och kunde konstatera att mitt samlande ibland givits obegränsat spelrum. För tio år sedan var det ”Audi typ 44” som till slut var 3 stycken på uppfarten. I mer närtid har cyklar av olika schatteringar tenderat till att agglomera sig och blinda egna samlingar, snudd av sig själv.
Idag verkar det som om det är den kamerala sida. Att nu få lägga årgång till årgång av svensk motorpress utgivning är något som känns fridfullt. Ja nu verkar samlandet nått kritisk massa på mer än ett sätt.
Det är lite lustigt att det är så mycket lätt att sortera upp och strukturera ett antal tusen tidningar i nummerföljd. Medan att se till att verktygen på verktygstavlan i garaget är på sin plats istället för arbetsbänken snudd på omöjligt?!
