Denna ständigt gäckande red. Göran Falk

På tradera finns just nu två inbundna böcker i serien All Världens Bilar. Dels utgåvan från 1987. Den finns i min samling sedan det begav sig typ 1987, om än i en utgåva för Premium Club. Dels en helt okänd All Världens Bilar – Amerika Special. Eftersom den även omfattar en sammanfattning om Camaro åren 1967-1989 får vi väl anta att den gavs ut under 1989 eller kanske 1990.

Av rubriken förstår du säkert att jag sitter på en kompetenslucka. Frågor som

-Vem var denne redaktör Göran Falk som står som utgivare?
-Fanns det någon kopplingen till Statoil och deras Premium Club?
-Hur kommer det sig att volymen om Amerika inte ens finns upptagen i Kungliga Bibliotekets rullor?

Ja frågorna är många – såhär i draget lyckas jag inte heller finna på mitt eget exemplar. Fritt från minnet tror jag förordet nämner något om att upplagan blivit försenad men att den ny äntligen bevisligen är där

När den kamerala ådran fått grassera ohämmat

Tittade tillbaka ett antal år i bloggen och kunde konstatera att mitt samlande ibland givits obegränsat spelrum. För tio år sedan var det ”Audi typ 44” som till slut var 3 stycken på uppfarten.  I mer närtid har cyklar av olika schatteringar tenderat till att agglomera sig och blinda egna samlingar, snudd av sig själv.

Idag verkar det som om det är den kamerala sida. Att nu få lägga årgång till årgång av svensk motorpress utgivning är något som känns fridfullt. Ja nu verkar samlandet nått kritisk massa på mer än ett sätt.

Det är lite lustigt att det är så mycket lätt att sortera upp och strukturera ett antal tusen tidningar i nummerföljd. Medan att se till att verktygen på verktygstavlan i garaget är på sin plats istället för arbetsbänken snudd på omöjligt?!

 

Så länge du har garaget så är det lugnt…

För någon vecka sedan hade jag en dialog som gick i stil med ”det börjar bli lite platsbrist i tidningshyllan, men så länge man har garaget så är det ju lugnt…” Samtidigt så lade jag till något om att jag dock behöver få in en bil där för mercan och passaten ryms inte på uppfarten.

Föga förvånande så kastades allt upp i luften bara ett par dagar senare. Mercan råkade ut för ett haveri i Västergötland, då ett rör till nivåregleringen brast och bakvagnen säckade ihop.

Sista bilden på stortysken, framför Götene Bildemonterings portar där fragmentering hägrade.

Att jag i samma veva råkade komma över en trevlig samling Auto Motor und Sports, ställde ju det hela på sin spets. För det hela lär inte gå att få in i källaren utan lite större rockader. Så då var det synnerligen praktiskt att nämnda tyskättling redan gick till skroten i helgen som var.


Så på mercans plats vilar nu 200+ tidningssamlare i väntan på ny hylla i källaren…

Mitt tidningssamlande väger tungt…

-Va sa du att det väger?! Seriöst, ett halvt ton!?

Även om jag tror bilden talar för sig själv så får jag meddela att vågen stannade på 511,8 kilo när allt väl var hemkommet. Jag förstår att folk blir förvånade när frågar om jag skulle kunna skicka delar av min samling och jag berättar vad det väger och därmed kostar att få saker levererade till sig… Och det här här bara ca 12-15 löpmeter tidningar…