Pellefant visar upp sig utanför garaget….

Lika ostädat som när jag hämtade bilen…. borde nog ta en liten tur med dammsugaren antar jag. Ingen stereo har besudlat instrumentbrädan på denna vagn.

Det är något speciellt med det där orörda, notera skyddsplasten på tröskeln som fortfarande sitter kvar

Ska man vara krass så är det väl en liten bit till “show room finish” men potentialen finns där.

Ja mätarställning stämmer 997,7 mil sedan ny…

Japp Pellefant har fått en liten “avhärdning” i form av att få vara utanför garaget ett par timmar. Obligatorisk varmkörning på tomgång utan anmärkning och sedan ett snabbt möte med tvättsvampen så var det hela över.

Eftertankes kranka blekhet…

Det är väl dags för lite korskrypning. Efter massa eftertanke så är det väl bara att inse att det inte lär bli någon Fusklyxkryssare från NipponPippon-land. Platsbrist på parkeringsfronten är markant närvarande. Och lika närvarande som platsbristen må vara så lyser beslutskraften att välja vad som möjligen skulle bort med sin lika framträdande frånvaro. Så – det är väl som det gamla talesättet, bättre att sitta lugn i båten så länge som behovet av förändring inte är stadigvarande. Det finns ju alla fall  fyra fem bilar att kunna nyttja efter humör och ambition.

På tal om ambition – Lilla Pellefant har ännu ej fått göra trafikpremiär för året. Vägmätarställningen står lika illavarslande på “rätt” sida om det förlamande 1000-mila strecket och lyder 9977 km.  En helt acceptabel siffra tycker jag, men som noterat – väldigt förlamande då det är väldigt nära till att slå om till 10000 km. För övrigt noterar jag samma härliga nybilsplast signerad öststat på 1980-talet så fort möjlighet ges att slå sig ned i framsätet. Jag funderar mycket på det där med min ambition. Kommer jag ha hjärta och mage att låta bilen verkligen gå i trafik och låta mätaren slå om?!

Ännu ett potentiellt objekt – här förevigad i farten någonstans i sörmland här för leden

 

Året 2019 – ur bilgalningens perspektiv.

Det är väl hög tid att lägga året 2019 till handlingarna, även om det teoretiskt sett kvarstår något mindre än 80 timmar av kalenderditot.

Och som så ofta på den här sidan så får jag tillstå att bilinnehavet, eller ska jag säga det starkt reducerade sådana, har fått sin prägel av just det bristande behovet av bilar. Även detta år har jag jobbat på cykelavstånd från hemmet. Och för den del, jobbar på ett ställe där parkeringsplatsutbudet är så smått begränsat för dem, likt mig, som jobbar på bygget.

Ska man nu vara sådan så ska ju rätt vara rätt och då bör jag ju även redovisa att jag blivit av med den fina cykeln som överlevde att stå i central Örebro i nära två år utan att någon rörde den. Följaktligen så behövde jag då engagera en ersättarvelociped och därmed uppkom behov av inköp – ja inte en, eller för den del två, utan tre stycken tvåhjulingar släpades hem. Lika sanningsbeakande får redovisas att ingen av dessa har hittills nyttjats för något hojjande. Ja ska jag vara ärlig så lär det nog aldrig bli av för två av kontrahenterna för dem lär behöva påtagligt mer engagemang än vad jag tror mig kunna uppbringa såvida inte något specifikt projekt ställer mig inför sådant faktum. Den tredje, en Crescent CityBike med 7-växlar anno 1992, istället var lite för bra och fin för att stå ute. Så den står inbolstrad i källarens varma vrå i väntan på att jag ska inse dess förträfflighet och behovet av att kunna cykla ståndsmässigt till jobbet.

Men åter till protokollet, här gällde ju Motorgalenskapernas fulla varv runt solen. Minnesgoda läsare kan nog själv ställa samman hur mitt motorår varit men jag lovar lika plikttroget att göra listan åt Eder och de hela två poster som finns att lägga till.

Projekt Pellefant – Sju sorger och åtta bedrövelser senare så återfinns denna alltjämt i garaget. En härlig mix av simplisitet och trevlig historik gör det hela sammanfattningsvis… appellerande.

Projekt Rover – ja hur summerar man något vars mest bestående intryck och avtryck är en massa rostflagor på uppfarten? Ja ägandet blev ju inte vidare långt och om sanningen ska fram, jag hade faktiskt inte en tanke på denna när dessa rader skulle sammanställas, så så mycket mindes jag den.

Ja längre än så blev inte listan och det känns väl liksom lagom med dagens mått mätt. Dock ska väl galenskapen i sin helhet summeras och då är säkrast att framhålla att jag köpt två bilstereos under året. Dock föll ingen helt i smaken så den ena återlämnades till säljande ställe, ja mest för att Pellefant nog inte behöver en stereo. Den andra – ett typiskt fyllebud på tradera ligger och påminner mig om min enfald på en strategiskt lämplig plats som måste passeras regelbundet.

Och likaledes bör ju redovisas att jag numera räknas som “card carrying member” av Riksförbundet M Sverige (tidigare mer känt som Motormännen) – om det hela är något faktiskt vara stolt över får väl tiden utvisa. Jag har i alla fall gjort vad jag kan för att lyfta mina åsikter om medlemskapet och bristen på sätt för mig att visa mitt stolta medlemskap, ja tänk hur föreningen valt att inte förvalta sitt grafiska arv – eller för den delen oss medlemmars stolta medlemskap. Det är för mig en stor gåta.

Sist men inte minst så hoppas jag att jag lyckades göra någon Ford-ägare glad via att sälja en underbar uppsättning med fälgsidor i pärlemorvit plast på tradera som jag lyckats fynda på en loppis. Vinsten för egen del uppgick till hela 6 kr dock!

Över och ut

Den 22 augusti så hände det…

Pellefant var på besök hos Besikta bilprovning i Karlskoga och fick mer än väl godkänt! Noterad mätarställning: 991 mil vilken hann att bli 996 mil innan vi parkerade åter på Majks Garage. På vägen hem nåddes det personliga hastighetsrekordet på 122 km/h!

För att summera vad som behövdes för att nå detta så finns följande på händelsekontot

Byte av;

  • avgasventil – 364 kr i inköp
  • stötstång – 286 kr
  • del i ventilbrygga – 580 kr
  • topplockspackning, topplocksskruv och div packningar – 370 kr
  • Service och underhåll med olja, bromsvätska och glykol – 310 kr
  • Besiktning och skyltavgift – 825 kr

Summa summarum (inkl inköp och hämtning á 6000 kr)  – 8739 kr

Nu är projektets första fas klar – den där jag väckte liv i denna stolta avkomma av Tyshy/Turin.  Nu återstår dock att rätta till ett par saker;

  • lackbättra stenskott och repan på passagerardörren
  • polering och vaxning
  • rostskydd (?)
  • byta bromsvätska ännu en gång
  • däcken som är original behöver ersättas.

“Hälsoläget Pellefant den 15 augusti 2019”

Jag har fått ett par frågor om statusen för Pellefant idag – och jag vill inte låta församlingen intressenter fundera.

Just nu väntar vi på en ny avgasventil och en ny stötstång innan återmontering ska kunna göras. Jag kommer även passa på att byta kylvätska, kilrem till vattenpumpen  och termostathus i förebyggande syfte och dessa delar är bokade med samma frakt som avgasventilen. Troligen dröjer detta någon vecka till, man jag hoppas på underverk.

I övrigt väntar polering av nämnda åkdon och lackbättring vilket jag hoppas kunna göra inom några dagar, bättringsfärg finns och nu väntar ett besök på plojtema i jakt på lite polersvampar…

Over and out

Måla eller inte måla – det är frågan

Kära lilla Pellefant har ju inte tillbringat någon direkt tid i vår svenska saltlake som minst en tredjedel av året täcker vägnätet. Något som i sig är bra för rosten, låt säga, matchar ålder och miltal. Å andra sidan, det är ju visserligen snyggt med snyggt blålackerat underrede men det känns – hur ska jag säga, ovant ja nästan fel.

I min iver att försöka konservera denna lilla plåtlåda så tillskrev jag ett par av dem konsumentorienterade tillverkarna av rostskyddsgucka. Dels i form av Auson som finns på billigt hos Gekås i Ullared och dels Hagmans/Carosol som finns hos Jula till hanterbara summor. Även om jag inser att totalkostnaden på sista raden är försumbar oavsett om jag snålköper på Jula kontra att fin-handla på hos fackhandlaren.

Svaren hade väl dock lite varierad kvalisort. Den förstnämnda firman gav ett pliktskyldigt tack för jag hörde av mig och tre rader som att välja prod x y och z och med det var det nog. Medan Hagmans hade lite mer säljande attityd med glada tillrop om att givet skulle även denna tingest väl rostskyddas efter konstens alla regler. Givet gav man bra vägledning om hur jag borde ta tag i situationen och gå vidare.

Nu landar det väl mest i frågan om jag verkligen vill kleta svart rostskyddsmassa och dölja det fina lackerade…. Och leverantör – ja det är inte valt ännu. men Hagmans har jag ett gott öga till dels för deras trevliga bemötande och att jag råkade vinna ett testpaket på webben för några år sedan. Auson’s produkter har jag i och för sig redan köpt hem och har på hyllan… men jag blev inte helt såld på svaret det gav mig

Mind the gap – eller det ska böjas i tid det som krokigt ska bli

Japp – det fanns givetvis mer fel på lilla Pellefant, bilderna visar en krökt stötstång till avgasventilen på fjärde cylindern, ja den där fästet hade gått av….

På samma vis så påvisar även kolven på samma cylinder om ett oväntat besök av herr Avgasventil.

 

 

 

Att något är krökt det är solklart, jag anar även att herr Avgasventil inte heller är så rak som den borde, se video nedan och kolla hur ventiltallriken rör sig i sidled i ett oscillerande mönster… så återigen lite väntan på att det ska hittas delar någonstans i Europa… Det är snart läge att skaffa sig bekanta i Italien eller Polen.

 

 

 

 

Inget är som plinget av sms från Expressbudet…

Inget är som det uppfordrande plinget från DHL’s expressbud som aviserar att de har paket att avlämna inom någon timme… En lättnad i sinnet av att veta att den per kilo väldigt dyra aluminiumbiten snart skulle infinna sig.  Så projekt Pellefant så sakteliga rör sig mot mål. Men jag anar att detta bra är ett mellanspel innan det slutligen blir klart…