Höstuppdatering

Under sommaren har många spännande projekt funnits i huvudet och ibland även på parkeringen.

Den så ”fina” 480’n som jag hittade i i maj var väl allt annat än ett klipp, redan vid inköpet så kändes inte allt rätt, efter ett par mil kändes inget rätt…. Avgasröret gick tvärt av efter katten och trillade ned i farten på motorvägen! Ljudlig entré hemmavid och sedan snabbt bort med den…  Köpare en yngre kille i skrotbranschen med anläggning jag passerade på väg mot hemmaplan..

Bil nummer två blev B(i)RC en vackert vinröd Volvo 360 kat! Trevlig som få, 14000 mil på mätaren och de udda labyrintfälgarna även benämnda som GT-fälg om man tittar till Volvos Tillbehörskatalog från när det begav sig. Avhämtades i underbara trakterna av Gränna, ja faktiskt på ett fik  i färjeläget! En av få gånger som jag tagit mig tid att faktiskt åka igenom denna pärla vid Vättern.

Som så ofta så kommer en olycka sällan ensam, jag vill nog hävda att även intressanta objekt har en tendens att likaledes komma i grupp. Dagarna efter att B(i)rc väl landat på garageplan där hemma så dök nästa annons upp på blocket, denna gång betydligt mycket närmare, ja faktiskt bara på andra sidan stan, så dök givetvis NYY upp, en udda fågel i form av en 360 GLT utan kat 1988 med SKINN och AC plus taklucka. Bilen hade bra historik så det var bara att slå till.

I väntan på bussen

Världsläge; Billös

Sinnesstämning; uppgiven men framåtblickande…

Temperatur; Byig kraftig vind och några kämpande plusgrader – snön i klart underläge.

Ja så var det städat och tomt i bilhänseende. Maronne avvek under lördagen mot Högsäter och VolvoDoktorns vård. Det ska erkännas att det var inte helt enkelt att skicka iväg henne. Har ju haft 760’n som backup och leksak sedan 2006 och är nog ganska säker på att jag aldrig lär hitta en likvärdig till denna.

Så nu är Billösheten ett faktum….

Djupfryst och lätt bestulen

Maronne – ja den kära 760’n anno 1990 klädsamt moderat högerlagd ska ju ut på äventyr inom kort…

Så det var ju dags för att väcka henne ur vinterdvalan igår kväll. Termometern parkerad i häradet runt -10 och beckmörker, 5 centimeter kornig nysnö och allmänt fruset.

Scenario; ta dig in i bilen, starta, varmkör och ta dig hem till Storstaden.
Mental inställning till projektet; en Baggis – startar garanterat och ingenting kan gå fel….
Utfall; blev ett och annat förflutet mindre övervägt ord över mina läppar.

Ja som alltid när man är stressad så går allt lite sämre än planerat;

*Att bilen givetvis var gravt infryst och därtill lyckades gå i baklås på förardörren var väl ingen högoddsare men ändå oväntat med tanke på att jag gjort denna manöver ett par gånger varje vinter som jag varit vårdare till denna skönhet.

*Att det var lufttomt i vänster bakhjul var däremot mindre vanligt med tanke på att däcken är fräscha – dessutom av ett inte helt okänt men numera tvivelaktigt fabrikat med ett namn som är mycket Svenskklingande trots sin Kontinentala tyska ägare

*Att bilen skulle fortsätta med egenheten att fortsätta gå i baklås var ju bara för troligt.

Saker värda att nämna; tja någon klåfingrig och säkert väldigt behövande har lagt rabarber på extrauppsättningen med fälgar med tillhörande usla blankslitna sommardäck som jag starkt vill minnas att jag ägt till denna

Sensmoral; Ha alltid ett välpumpat reservhjul i bilen och ät aldrig gul snö

Årsskifte = skiftbyte?

Ja snart står 2009 där och hägrar på just det där magiska sättet som ett nytt bilår bara kan finnas där och jäcka ens fantasi.

För vår del så går årsskiftet i förändringens tecken, på gårdarna står nu tre väldigt olika karaktärer och surar;

Den gröne utböligen – tillika den ende framhjulsdrivne – allas vår Robin –  SAAB 9-5 Griffin V6 t 3.0 anno en tvåa följt av tre nollor. En Sungreen beautie som verkligen visar varför GM pumpat in 25 miljarder i en totalt dödsdömd bilfabrik. Ypperlig men ändå vettig.

Den Sobra Fau-achten eller Vinkel-åttan. En Bayrare som visar varför 8 cylindrar är fler än 6. Jag kan inte annat än förundras hur en 286 hästars V8 från 1994 med Förlängd kaross kan göra jobbet billigare bättre än 200 halvsvenska turbostressade v6-hästar gör? BMW 740 iAL är verkligen en underbar bil även om jag inte helt kan slå mig till ro med det hela, är det monde lite för Konservativt och Brackigt?

Den felvända Maronne – ack så älskad med ändå lite, lite väl 80′ på nått sätt. Jag formligen frossar i Wilsgaards kantighet och på nått sätt folkhemsromantik blandad med tydliga flirtar till 80, Dallas och lite sunt förnuft. Men det är inte så mycket plats för huvudet, stolarna är bra men inte perfekta och visst skulle det kännas roligt med nått som syntes lite mer?

Så nu pågår lite städning och rätning i ledet, någon måste bort och annonserna finns snart ute på blocket…

Maronne – min ”felstyrda” 760

Ja helt bilfri är jag ju inte, på gården hemma hos farsan tronar en väldigt aristokratiskt lagd Volvo 760 GLE anno 1990.

Exakt hur hon kommit att stanna i min ägo det är ett mysterium för mig, inte för att den på nått sätt skulle vara dålig efter en hel vinter i garaget med renovering av bakbromsar och dylikt… Men det är ju liksom inte en typisk bil för mig…

Införskaffad i augusti 2006, en form av 30-års present till mig som redan haft en massa skumma saker. Hemkörd av undertecknad med hjärtat i halsgropen från Uppsala, det var första gången jag suttit och kört med ratten på fel sida så att säga.

Kombinationen med automatlåda, 147 hästars V6 (B280F) och lagom mjuk men ändå nivåreglerad kaross visade sig vara beroendeframkallande, sånär som på att även Statoil lär göra sig en hacka på mina irrfärder.