Och så var det sorgebarnet Tfa

Teknik för alla – !?

Att man lite till mans är barn av sin tid har jag blivit varse. Ty få skrifter så som Teknik för alla har varit så svår att få en sammanhållen uppfattning om. När jag blev i rätt ålder, på 1980-talets mitt, så var skriften påtagligt mossig. Innehållet alltför spretigt, där testet av den amerikanska skåpbilen konverterad till husbil redovisades parallellt med någon teknisk artikel om ljudvågor och ett test av grammofon-nålar. Som bindgalen bilnörd så gav det inte fullt vad jag ville lägga veckopengen på.

När jag långt senare sprungit på strönummer så har tonvikten landat på magasin från 70-talet och där är foto och brunvaror i fokus. Hur spännande är det att läsa om Luxors bildrör haltande konkurrenskraft då – idag? 

När jag för en tid sedan råkade på en annan tidningsfantast här i stan, så blev det som så att jag köpte ett 15-tal årgångar av Tfa från de utvecklande åren  1961-1975. Med facit i hand så börjar jag förstå folks fascination. I alla fall fram för det fram till 1968. 

För här är det välskrivet, välredigerat, varierat men fortfarande kontinuerligt likartad mix i varje nummer. Vad som sedan händer 1971 får mig fortfarande att skaka på huvudet åt. Det sammanfattas bäst som Tfa goes art magazine med större format och mycket luft mellan textblocken. Därtill lite mer damer i badkläder än bilder på radioapparater och sprängskisser över kärnkraftverk…

Med lite tur hittar jag mer från guldåldern att införliva någon dag. Men för dagen så lägger jag inte vidare energi på att jaga.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.