Det finns många uppsidor av att vara en föreningsengagerad själ. Inte minst möjligheten att få socialisera sig med likasinnade.

En smärre nackdel av nämnda engagemang tycks vara att hitta plats i filofaxen. Eller ”the social calander”, som min gode vän ambassadören skulle kalla den. har en tendens att bli ytterligt belamrad vissa veckor med snarlika event.

I dagarna inser jag att första veckan i maj är en logistisk utmaning. Inte på något sätt att jag skulle vilja vara utan så som ledigheten första maj. Eller  deklarationsinlämningen, OK’s medlemsmöte eller Riksförbundets M Sveriges kongress. Det fascinerade är dock att allt lyckas landa i samma korta tidsspann.

När jag läste kulturgeografi så bar detta visa snarlikheter med teorin om agglomerationslära. Alltså att snarlika entiteter har en viss benägenhet att ansamlas i grupper. Inte heller jag är mindre smart än att jag inser att lagar som styr.  Olika organisationsformer kräver att stämmor och möten ska hållas en viss tid efter bokslut osv. Men borde inte räkenskapsåret kunna ha en annan brytpunkt än nyår. Möjligen förskjutet till augusti precis  som i näringslivet?