Lördag kväll;
Ännu en dag lagd till handlingarna, inga direkta framsteg kunde summerade han för sig själv. Att han skulle ha lagt bilen på hyllan, ja det var nog lite prematurt tänkt insåg han när han satt ännu en afton utan att direkt veta utkomsten av projektet.
Om något bestod i alla fall tanken på att ha missat det faktum att han möjligen inte var den enda intressenten som skulle kunna vilja vara med och ta över förvaltarskapet. Det sting av bitterhet som präglat gårdagskvällen sved inte riktigt lika mycket. Kanske beroende på att det fanns ännu en bil på lut, denna än mer udda än objektet som skulle beskådas på måndagen. Ja skulle man vara korrekt så skulle ett försök att titta även på den göras samma dag. Men det var ju bäst att tala tyst om. Men som någon klok människa sammanfattat det hela – bättre att titta när man är i trakten än att åka ytterligare ett varv österöver.
Men på det hela taget, ja magkänslan sa att det fanns en överhängande risk att även detta objekt skulle gå honom förbi. Samtidigt funderade han lite kring varför det skulle kunna bli så. Eller snarare varför var hans förförståelse att det skulle kunna bli just så.
Han tänkte, och tänkte. Var det möjligen den ekonomiska aspekten? Jo visst, det gick inte att undgå att så länge man inte pratat siffror, ja då var de svårt att veta ”hur långt ett snöre” verkligen var. Eller var det exemplaret – ytterst svårt att säga, på tvivelkontot fanns förstås att det var en modell på vagn som inte var den mest attraktiva i alla fall inte i vår spekulants utgångspunkt.
Nej han hyste en större lockelse till modellerna med de svarta otympliga stötfångarna, ja på det hela taget ju yngre desto bättre, på så sätt sett. Strikt teoretiskt så var metallvarianten som vardagstal kallat Kromat, eller rostfritt som det väl mer sannolikt var, var ju mer à la mode i alla fall i samlarkretsar sett. Sen var det ju det här med växellådan, en trött automat kopplad till en minst lika trött bensinmotor, ja det var som att sparka på två döda hästar i alla fall på pappret sett.
Ja oavsett, den här aftonen skulle svaret på den här historieskrivningen bli alla alltjämt skyldig. Men av magkänslan att döma så var det solklart läge att lägga energin annorstädes. Men att lägga fokus på vad eller inte, så här en lördagsafton med två dagar till att någon skulle gå av stapeln, det var verkligen att chansa vilt, det kände även vår spekulant. Nej bättre att streama någon brittisk deckare – vädret verkade ju alla fall svalare på TV än utanför fönstret tänkte han medan han slängde ett getöga på termometern på bordet 28 grader kl 21 på kvällen… det är väl barockt om något?