Kategori: Moffe

Med Ehrenmark som finansieringsmodell?

Publicerad den

I min ungdom delgav min nu saligt insomnade far en historia som om sanningshalten kan antas vara potent tillskrevs Närkes store son Torsten Ehrenmark.

Historien skulle, om minnet nu inte mig helt spelar diverse spratt gå ut på att familjen Ehrenmark var i det prekära ekonomiska läget att budgetering var påbjuden. Ja till den omfattning att det var till att vända på slantarna. Hustrun, skulle, då propsa på att en ny soffgrupp borde införskaffas, men den rymdes inte i budgeten som det var, inte på långa vägar. Herr E propsade mer på att man borde åka på en semesterresa. Även den stört omöjlig att få till med den rådande ekonomin.

Men här kläckte Herr E den eminenta tanken att om man skippade att skaffa det där soffmöblemanget så fick man ju helt plötsligt massa pengar över. Dessa kunde läggas på den där semesterresan. -Just den där logiken att hoppa över att köpa något man ändå inte hade råd med för att då ta den fiktiva överskottet och då kunna spendera det på något annat – var just en sådan logik som slog an en ton även hos min familj. Jag undrar än idag om det inte var på så vis våra sommarsemestrar finansierades år från år….?

Av herr Ehrenmarks kåserier har merparten av dem utgivna när det begav sig och även dem om utkom postumt landat i min bokhylla. Trots idoga försök har jag inte kunna hitta historien återgiven. Det är inte helt omöjligt att historien figurerade i de otal radioframträdanden i allmänhet karln gjorde. Och möjligen något sommarprat i synnerhet. Det borde nog legat min far närmare hjärtat att lyssna på radio än att läsa en bok om jag säger så.

Men det är inte utan att även jag i vuxna dagar tänker tillbaka på och tillämpar den eminenta logik som Torsten präntade in. Även om jag inte dagligdags vänder på var krona jag spenderar, så känns det ibland betryggande att med svepande cirkelresonemang legitimera mina utgifter. Vågar jag tillstå att det är i viss mån på så sätt den stackars citroen C3:ans renovering bekostas. Alltså via att inte renovera Moffe så sparade jag ju in 1500 kr i delar som jag kunde lägga på Trikålåren…

….Nästa vecka tänkte jag ställa in en imaginär jordenrunt-semester så jag kan köpa en roligare bil…:-)

Ur med badvatten for

Publicerad den

I min tillvaro må saker stundom svänga – och det kanska snabbt.

Minnesgoda läsare må dra sig till just minnes att efter Ärlige Roffe anlände Moffe. Just på ämnet Moffe har de inte skrivits många spaltmillimetrar från min sida. Möjligen har Moffe hamnat på pränt i tidningen Klassikers sammanställning över mitt nuvarande innehav av fordon med entusiaststatus.

Jag tror så smått att jag insett att det där med att färdas på två hjul. Ja det görs bäst framdriven för egen kraft. Lämpligast då på cykel. De flesta av klassiska mopeder har en tendens att vara utformade i halvskala. Speciellt i proportion till såna som mig som väger in i 90 kilos klassen och med en frihöjd ovan 185 cm i strumplästen.

Så i helgen som var flög ambitionen i mig att börja rensa bort störningsmoment i tillvaron. Att den stackars Solexen från 1968 utgjorde ett av momenten stod klart så snart något skulle förflyttas i buffertzonen kallad för garaget allt sedan i september i fjol. Ekonomiskt sett blev det hela ett nollsummespel. Men med lite tur landade objektet hos rätt köpare. Min annons på tradera gjorde att jag kunde ge lite bakgrund och fakta kring vad köparen gjorde affär på.

När ändå avtappningen av byken pågick fick även lite ur samlingen registreringsskyltar stryka på foten och även en reservdelsmotor till en tidig Solex fick gå samma väg. Så sakteliga verkar det kunna bli golvyta i garaget. Det behövs för objekten som står på kö. Primärt ska hustruns Uncle Ben få lite kosmetisk rostjustering. senare landar turen på Citroen C3:an som behöver få visa upp sig för inspektion om motorns tänkbara möjligheter att bli kurant. Det är väl ingen idé att tillägga att alla delar redan ligger för leverans under slutet av veckan… Om än med fri retur….

 

Viva la France – eller något

Publicerad den

Jag ska inte ens låtsas att det är är just de här två är just dem mest attraktiva av allt spännande som Frankrike begåvat fordonsmarknaden med. Det var i alla fall de saker jag förvärvat i närtid och har just Frankrike som anfader. Det skulle ju vara betydligt roligare med en 2CV, Renault Avantime eller Alpine GTA. Eller varför inte en Citroën GSA eller Renault 4 för den delen. Men de här?!

Det är inte utan att den gamla bakrutedekalen med texten ”Risig men betald” kommer till minnes