När vardagen lägger hämsko på bilambitionerna…

jag har i dagarna valt att helhjärtat återgå till att vara min egen anställningsmässigt. Likt som i dikten så finns det alltid en baksida av alla beslut, så även denna gång. De senaste 4-5 åren så mitt jobbuniversum varit centrerat till den stora handels och sjöfartsstaden Örebro, fördelen har varit att avstånden gjort att behovet av ett pendlingsfordon har varit starkt begränsat, ja nästan minimalt om man nu ska vara krass. Nu verkar det hela ha ändrats till det motsatta och då blir det här med bilvalet en helt annan potatis, ja till och med nästan en het sådan….

Kommande vecka så är jag bokad en heldag i Stockholm och en halv dito i norra Värmland vilket gör att det blir åtminstone en liten nätt sträcka av 70-75 mil som jag kommer tillryggalägga de dagarna. Nu står ju trotjänaren Diesel-Doris till förfogande och kommer lösa det mest akuta men…

Samtidigt så har jag nog lite för lite input om vad jag verkligen kommer behöva för bil, kanske en skåpbil, eller en liten stadsbil, eller en lågförbrukande dieselvagn eller behöver jag en annan bil en kära D-D?