Att bereda plats åt

Eller våndan av att få lite mer än vad man hade tänkt…

Senhösten 2021 så stötte jag på en annons på facebooks marknadsplats. Bilden föreställde två nummer av tidningar av tysk härkomst. Den ena, Auto Motor und Sport kände jag till. Den andra heter Sport Auto och är för mig alltjämt ett ograverat blad i mitt sinne.

En kortare dialog med säljaren gav väl visionen om att ja, det kunde vara ganska mycket tidningar men att det inte fanns några garantier för att det skulle vara komplett. När säljaren, efter en liten tid, hörde av sig och meddelande att priset var gratis mot avhämtning, ja då var point of no return så att säga passerad.

Från billigt till kostsamt

Att sedermera själva avhämtningsprojektet kom att resultera i fem transportresor a 26-27 mil, var gång med bräddfylld kombibil och att Mercan hamnade på skroten i Götene. Det ger väl en bild av vilken galenskap detta involverar.

Tidningar av dessa kvantiteter brukar inte vara så svårhanterligt. I alla fall inte på pappret. Tyska AMS har likt svenska Teknikens Värld en utgivningscykel på 26 nummer/år. Dessa brukar kunna få plats i en 8 centimeter bred arkivbox fram till millenieskiftet. Därefter är det lämpligt med en 12 centimeters dito. AMS ville mer och tryckte därmed gärna tjocka tegelstensnummer på uppemot och inte sällan mer än 280 sidor. Ergo – en årgång AMS vill ha TRE 8 centimeters boxar… förståeligt så tar ’stortysken’ fyra bokhyllor i anspråk medan ’lagomsvensken’ klarar sig på drygt en och en halv. Vikten per årgång likaså, svensken ca 4 kilo och tysken upp mot 17(!) kg så jag förstår att Mercan inte mäktade med.

Ett samlande föredöme

Mer fascinerande och svindlande är hur någon svensk entusiast lyckats samla ihop en tidningssamling med tyska tidningar från 1951. där bara totalt sju nummer av de lite drygt 1850 tidningar gavs ut dessa år saknas, alla före 1965!?

Jag råkade knappa in frasen ’att bereda plats’ och hittade bland andra följande synonym: att husera. Får tillstå, just nu känns det som om samlingen nått bristningsgränsen. Väggmetrarna i mitt rum i källaren är slut. Husera känns nu som en passade term för att förvara och förvalta dessa löpmetrar med samlad samtidsanalys satt på tidningspapper