Onekligen börjar oron kännas i mellangärdet. Sommarbilssuget känns markant. Budget utrymmet känns stabilt. Köpintresset på topp. Vaksamheten, ja minst lika stor som den hos incidentberedskapen på någon Luftförsvarscentral någonstans på gränsen mot Ukraina.

Konstigt nog så blir det mest bara pannkaka av alla uppslag. Är objektet inte redan sålt, så är det något annat suspekt som lägger krokben. Uppslagen känns alltjämt färre än vad jag tidigare trott var möjligt.

Som du bäste läsare förstår, av 2-packet GrandPrix blidde det nada. Kanske frukten av att jag inte propsade på och tjatade. Kanske lika mycket en produkt av insikten att avhämtningen skulle vålla logistiska bekymmer deluxe.

När det sedermera dök upp en Mercedes några kilometer hemifrån ja då var jag tvåa på bollen. När säljaren dagen efter meddelade att det inte blivit någon affär var jag snabb. Dock var någon än mer slipad och skickade handpenning medan jag satt och svarade och bestämde tid. Ja vad säger man… inte ens det lyckades säljaren leverera. men det är väl som i samlivet. vissa är otrogna och ser mest till sin kortsiktiga belöning.

Jag tror grejen i mångt och mycket är att jag letar efter något kul, udda och kanske spännande. typ lite som reklamen för de där chokladäggen med leksaken i. Spännande överraskande och något gott på samma gång.

Men men hoppet finns ju om att jag ska hitta just den där bilen som uppfyller min kravspec. Jag vet ju vilken vagn jag fortfarande vill bli ägare till. Så du bilägare, du vet vem du är – är det inte dags att höra av sig med ett pris?🙂